Lilla Hemmet var ett vårdhem för barn med medfödd syfilis. Nybyggnaden utformades av Frithiof Swensson – med ändringar av Folke Hedman – och invigdes 1910. Huset finns kvar och ligger i hörnet Sankt Göransgatan 106/Welanders väg. Det lilla barnsjukhuset drevs av Edvard Welander, som var överläkare vid S:t Görans sjukhus och professor i syfilidologi (läran om syfilis och dess behandling).
Edvard Welander hade startat hemmet år 1900. Lokalerna låg då i ett äldre hus på Fridhemsgatan 1, med plats för drygt 10 patienter. Den nya sjukhusbyggnaden uppfördes 1909-1910 och skulle rymma vårdplatser för 50-60 barn. Pengar till bygget samlades in genom donationer och ett industrilotteri som hölls 1908. Byggnadstomten uppläts av Stockholms stad och låg i anslutning till S:t Görans sjukhus, som byggts på 1880-talet för vård av patienter med köns- och hudsjukdomar, som syfilis.
I bygglovsärendet för nybyggnaden finns två uppsättningar ritningar, daterade 1908 och 1909. Den första uppsättningen är ritad av arkitekten Frithiof Swensson 1908 och märkt med påskrift ”Gäller ej”. Ritningarna från 1909 är signerade av ingenjören Folke Hedman. De utgår i stort från Swenssons, men har exempelvis skillnader i fönstrens antal och utformning, källare och köksingångar samt andra mindre fasad- och planändringar.
Entréhallen nås från souterrainvåningen och leder till ett kapprum med trappa upp till övre plan. I nedersta planet finns också mat- och rotfruktskällare, tvättstuga, pannrum och kolförvaring. I bottenvåning och en trappa upp (andra våningen) ligger vårdsalar och rum placerade utmed en bred mittkorridor. Korridoren har toalett, badrum och förråd. Köket ligger i bottenvåningen och har egen ingång, rum för mjölk och serveringsrum. I vindsplanet finns fem bostadsrum för sköterskor.
Medfödd syfilis?
Syfilis är en infektionssjukdom som var mycket vanlig förr. Den orsakas av en bakterie som främst sprids genom sexuell kontakt, men även via blod och från mor till barn under fosterstadiet. Barn med medfödd syfilis hade alltså smittats av sin mamma och föddes med sjukdomen. Syfilis kunde ge allvarliga skador och i värsta fall vara dödlig.
Barnen på Lilla Hemmet behandlades med små mängder kvicksilver och vården kunde ta flera år. Efterhand utvecklades annan medicinering. Sedan 1940-talet behandlas syfilis med penicillin (antibiotika). Även gravida kvinnor kan få antibiotikabehandling och därigenom fostret. Medfödd syfilis är numera mycket ovanligt i Sverige.
