Det var fullsatt på läktarna vid riksdagens debatt den 18 maj 1912. Rösträttskvinnor från hela landet hade tagit plats för att ta del av den omröstning om kvinnors politiska rösträtt som skulle äga rum.
I april 1912 hade regeringen lagt fram ett lagförslag om kvinnlig rösträtt genom en proposition i riksdagen. Förslaget kom dock att röstas ned av första kammaren med 86 röster mot 58.
Debatten och resultatet beskrivs i artikeln från Dagens Nyheter dagen efter. Med de här orden avslutas artikeln:
”Åter har alltså högern, som så gärna inför kvinnan spelat den försyn som styr till det bästa, äfven när det ser svårast ut – åter har den sökt smälla igen dörren midt framför kvinnorna som vänta att bli insläppta bland medborgarna. Men vi ha foten emellan.”
Och den långa kampen för kvinnors rösträtt fortsatte med ökad kraft, inte minst genom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). År 1919 beslutade riksdagen tillslut att kvinnor skulle få rösta i allmänna val, och i valet 1921 fick de rösta för första gången.
