Radhusområdet vid Riksrådsvägen i Bagarmossen ritades av Léonie Geisendorf och Charles-Edouard Geisendorf och stod färdigt 1956. Planlösningens utformning anpassades till nya forskningsrön som satte husmodern behov i centrum. Flera rum som hör ihop med hemarbete har placerats i bottenvåningen. Rummen har stora fönster som både ger en ljusare arbetsmiljö och möjlighet att ha barnen under uppsikt.
Radhuslängan på ritningen ligger på Riksrådsvägen 46-58 i kvarteret Riksfiskalen 11. Längan består av sju radhus av ”hustyp A”, som innehåller 5 rum och kök samt matplats och förrådsrum. Planritningarna visar att kök och matplats är placerade nära entrén och har stora fönster mot gatan. Köket och matplatsen är avdelade genom ett barkök, öppningen vid barkökets arbetsbänk kan också stängas med hjälp av en skjutlucka. Köket är utrustat med kylskåp med frysfack och rymligt skafferi. Innanför köket ligger ett stort förrådsrum och i hallen finns ett sopnedkast.
Huset är uppfört i souterräng och planlösningen består av tre halvplan. Bottenvåningen andra plan ligger därför en halvtrappa upp. Där finns ett sovrum och vardagsrum med öppen spis. Båda rummen har stora fönster mot gårdssidan och dörrar till uteplats. Ovanvåningen innehåller en stor ”övre hall”, två sovrum, klädkammare och ett kombinerat bad- och tvättrum med tvättho samt plats för tvättmaskin. Trots att tvättning är ett typiskt hushållsarbete låg alltså detta rum på ovanvåningen i hustyp A. I området uppfördes fyra olika hustyper och i ett av dessa placerades däremot tvättrummet i bottenplanet (hustyp G).
Charles-Edouard Geisendorf har beskrivit att de ville skapa rum och rumslig fördelning som skulle ge husmodern ”bekväma arbetsförhållanden” och befria henne från ”iderligt besvärande trappspring”. Rummens placering, liksom fönstren, var också tänkta att underlätta för husmodern att övervaka barnen lek. Att på detta sätt utgå från kvinnan och det arbete hon utförde i hemmet speglar tidens husmodersideal. De kursiverade citaten ovan är hämtade ur artikeln "Ett radhusområde i Bagarmossen" som publicerades i tidskriften Byggmästaren år 1956. Artikeln är publicerad i en egen post, se under "Mer i Stockholmskällan".
Husmodersrollen
Könsrollerna på 1950-talet utgick från att det var kvinnans som i första hand hade ansvar för hem och barn. Samtidigt skedde en slags professionalisering av husmodersrollen. Hemmet sågs som samhällets minsta beståndsdel och husmoderns roll i samhällsbygget lyftes fram och utforskades.
Flera undersökningar och tidsstudier av hemarbetet genomfördes under perioden. Exempelvis undersökte bland andra Föreningen för Rationell Hushållning, HSB, Hemmens forskningsinstitut och statliga utredningar hur bostaden bäst skulle vara ordnad så att hemarbetet kunde fungera så effektivt och rationellt som möjligt. Spår av detta kan vi alltså se i denna planritning.
Fler ritningar?
Radhusområdet stod färdig 1956 och bestod av sammanlagt 18 radhuslängor med 114 hyresradhus, 5 mellanbyggnader för ateljéer och cykelrum, ett butikshus samt två garagebyggnader. Under ”Mer i Stockholmskällan” finns länk till posten Hyresradhus i Bagarmossen – bygglovsritningar från 1954 som innehåller situationsplan, plan- och fasadritningar till de tre radhuslängorna i kvarteret Riksfiskalen. Där finns också länk till en post med planteringsritning för området.
Artiklar om radhusen
I posten "Hyresradhus i Bagarmossen – artiklar ur "Byggmästaren 1956" finns även två artiklar som beskriver tankarna bakom utformningen och bygget. Artiklarna innehåller även illustrerade planlösningar för de olika hustyperna, se länk under "Mer i Stockholmskällan".
