Det första sotningsfria fotogenköket togs fram av Frans Wilhelm Lindqvist (1862–1931). Eftersom uppfinningen var den första i sitt slag fick den heta just Primus. Vid S A Andrées ballongexpedition mot Nordpolen 1897 ingick självklart ett Primuskök i utrustningen. Expeditionen slutade tragiskt, men till skillnad från deltagarna överlevde Primusköket 33 års exponering för extremt väder och vind. Följ med till Lilla Essingen i Stockholm där Primusfabriken öppnade sina portar 1907.
Länge fanns Primus fabrik på ön Lilla Essingen i Stockholm. Företaget lämnade vid mitten av 1950-talet och i dag är det mest namnet Primusgatan som minner om verksamheten. Huvudkontoret finns nu i Solna.
Inläst och skriven av Centrum för Näringslivshistorias arkivpedagog Anahi Davila Eriksson. Inspelad och klippt av Rita Feldman, våren 2023 på Centrum för Näringslivshistoria. Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria.
Fotograf: Thomssen, Åke. Stockholms stadsmuseum
Primusudden - Lilla Essingen, Primusfabriken
Vi står på ön Lilla Essingens nordvästra sida med utsikt över Alvik och Traneberg. Precis här vid vattnet byggdes en stormköksfabrik när verksamheten Primus AB flyttade från Kungsholmen 1907. Fabrikslokalerna på Kungsholmen hade blivit alldeles för trånga och tillgång till Mälaren behövdes då det underlättade sjötransporter och gav plats för en framtida expansion.
På Primusfabriken tillverkades fotogenkök av olika modeller, lödlampor, stormlyktor, värmeradiatorer och andra uppvärmningsapparater.
För öborna här lever minnet av Primus fortfarande kvar då en av huvudgatorna har uppkallats efter företaget. Flera som växte upp här i Primuskvarteret på 1900-talet minns även bostadshusen som restes i samband med inflytten.
På lilla Essingens hembygdsförenings hemsida kan man ta del av deras berättelser om livet som barn till fabriksarbetare på Primus AB. Detta första sotfria fotogenkök togs fram av den svenske 28-årige uppfinnaren Frans Wilhelm Lindqvist redan år 1892. Eftersom uppfinningen var den första i sitt slag fick den heta just Primus, som betyder den förste på latin.
Den blev så populär att när ingenjören Salomon Augustus Andrée reste med en ballongexpedition mot Nordpolen 1897 ingick det självklart ett Primuskök i utrustningen. När Primusköket som blev kvar i Nordpolen återfanns senare år 1930 var den välfungerande trots att den exponerats för både extremt väder och vind i 33 års tid.
När finlandsfödde affärsmannen Berndt August Hjort tog över företaget blev Primusköket en internationell succé. Hjort som tidigare varit ägare av maskinaffären B.A. Hjorth & Co var en skicklig organisatör och marknadsförare. År 1926 producerades hela 800 000 Primuskök och företaget hade 500 fabriksarbetare här på Lilla Essingen.
Vid mitten av 1950-talet flyttade fabriken in till nya lokaler i Flen och Hagfors. Gamla fabrikslokalen här revs i samma veva och arbetarbostäderna på Lilla Essingen fick rivas tio år senare för att ge plats till Essingeleden här intill. Primus såldes sedan vidare till Sievert AB år 1966.
För öborna här lever minnet av Primus fortfarande kvar, då en av huvudgatorna har uppkallats efter förtaget. Flera som växte upp här i Primuskvarteret på 1900-talet minns även bostadshusen som restes i samband med inflytten.
För hyresgästerna som bodde här var till största delen arbetare på fabriken, men det fanns även personer som bodde här som inte hade anknytning till Primus som ändå fick hyra lägenhet – som till exempel en ung Per Albin Hansson med familj – han som bekant kom att bygga det svenska folkhemmet som Sveriges Statsminister.
I dag är stormköket populärare än någonsin och utsågs år 2020 till årets julklapp.
