Svenska kvinnor fick rätt att rösta för första gången i valet 1921. Innan dess hade en livlig och intensiv kamp förts av en grupp samhällsintresserade kvinnor (och en del män). En av de viktigaste föreningarna i kampen var Föreningen för kvinnors politiska rösträtt. Den hade som mest 17 000 medlemmar. Här har vi programmet för det första rösträttsmötet år 1909.
Flera av personnamnen känns igen från den tidiga kvinnorörelsen. De flesta är bortglömda idag men oftast intressanta människor som var välkända och beundrade i sin samtid. Anna Whitlock, känd kvinnosakskvinna och grundare av Whitlockska samskolan. Kata Dalström, medlem i det socialdemokratiska partiet. Vi finner också Sigrid Kruse, folkskollärarinna som ansåg att rösträtt och nykterhet hörde ihop. Ellen Hage, en av grundarna till denna förening. Fru Gulli Petrini som var filosofie doktor i fysik. För att nämna några som höll tal på mötet.
Dessa kvinnor kom oftast från borgerliga miljöer. En del engagerade sig även i de politiska partierna fast de ännu inte hade rösträtt! Säkert såg de sitt engagemang i partierna som ett sätt att påverka männen.
1922 fanns fem kvinnor i riksdagen (fyra i andra kammaren och en i första kammaren). Säkert kunde kvinnorna i Föreningen för kvinnors politiska rösträtt ta åt sig en stor del av äran för detta.
2 sidor.
Program vid de svenska kvinnornas första allmänna rösträttsmöte i Stockholm den 18 och 19 juni 1909
Om du använder en text som källa ska du alltid ange vem som skrivit texten. Om det är en arkivhandling ska du ange var (i vilket arkiv) originaltexten finns. Om det är en bok eller artikel ska du ange utgivare och år om informationen finns tillgänglig.
Författare
-
Skapad
1909
Utgiven av
Oskar Eklunds Boktryckeri
Objekt-ID
Kungliga biblioteket
-
Har du frågor om texten ska du kontakta det arkiv, museum eller bibliotek där originaltexten finns. Ange länken till textens sida i Stockholmskällan så är det lättare för dem att hjälpa dig vidare.
Kungliga biblioteket
CC-BY-NC
Du får använda materialet fritt i undervisning och andra icke-kommersiella sammanhang om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). För annan användning kontakta det museum, bibliotek eller arkiv som har originalet i sina samlingar. Mer om Creative Commons licenser
Mer i Stockholmskällan
Relaterade poster och teman
Uppdaterad