På fotografiet ser man Waldemarsuddes linoljekvarn som byggdes 1784–1785 och var i drift fram till runt 1865. Kvarnen har fortfarande sina vingar kvar, vilket betyder att bilden bör vara tagen senast 1877, då vingarna ska ha avlägsnats. I förgrunden ses två män och en flicka som står vid ett hus som inte längre finns kvar på platsen idag.
Waldemarsudde ägdes vid den här tiden av familjen Bergman-Olsson som, när bilden togs, främst använde Waldemarsudde som sommarnöje. Det fanns då ett antal mindre sommarboenden på området, varav huset på bilden var ett. Dessa hus var alla uthyrda och personerna på bilden är troligen några av hyresgästerna. Om man jämför den tidens Waldemarsudde med det Waldemarsudde som prins Eugen skapade är det tydligt att platsen då var mer som en del av skärgården och till stora delar vildvuxen.
På 1870-talet tillbringade prins Eugen (1865–1947) ett antal av sina barndomssomrar på Rosendals slott, som ligger på gångavstånd från Waldemarsudde. Han har berättat att han med sin lärare ofta vandrade ner till udden för att samla växter till sitt herbarium (samling med torkade och oftast pressade växter) och då lärde känna Waldemarsudde väl. Det är alltså troligt att de båda även passerat huset på bilden under sina utflykter ungefär runt den tid då bilden togs.
År 1899 köpte prins Eugen besittningsrätten till egendomen. Huset på bilden stod nedanför den plats där prinsens nya hem byggdes 1903–1905 och det revs eller flyttades i samband med bygget. Linoljekvarnen däremot står kvar än idag och är sedan länge ett känt landmärke intill sjövägen till och från Stockholm.
Publicerat av: Prins Eugens Waldemarsudde
