Fotografiet visar Waldemarsudde med dess tidigare huvudbyggnad sedd från Ryssviken. Byggnaden kallas i dag för Gamla huset och tillhör den äldsta bebyggelsen på Waldemarsudde. I bakgrunden ses Danviken som då var ett kargt och glest befolkat område. I förgrunden ses flytande timmer i Ryssvikens vatten och ett mindre trähus som inte står kvar på platsen i dag.
Gamla huset fick sitt nuvarande utseende under 1780-talet, när Waldemarsuddes dåvarande ägare grosshandlare Carl Magnus Fris lät bygga om det äldre trähuset som fanns på platsen. Vid denna tid präglades platsen av småskalig industri med linoljeutvinning, stål- och tjärbränneri och brädhandel. År 1830 blev Johan Bergman Olson ny ägare till Waldemarsudde, som kom att bli centrum i skeppsredarfamiljens affärsrörelse. Mot slutet av 1800-talet kom platsen att bli mer idyllisk med sommarboenden och små täppor. Waldemarsudde var på denna tid mer en del av Stockholms skärgård än av staden och familjen Bergman Olson använde Gamla huset som sommarnöje.
Prins Eugen (1865–1947) besökte Waldemarsudde tillsammans med sin lärare redan som barn från det närliggande Rosendals slott. Hösten 1892 återupptäckte han platsen och hyrde ett gavelrum i Gamla huset med utsikt mot vattnet. Rummet använde han som ateljé och arbetsrum. År 1899 förvärvade prins Eugen Waldemarsudde och fick tillträde på nyåret 1900. Prinsen bodde sedan periodvis på somrarna i Gamla huset i väntan på att hans nya hem skulle bli klart, vilket det blev 1905.
Prins Eugen testamenterade hela Waldemarsudde och konstsamlingarna till svenska staten. Konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde öppnade för allmänheten 1948. Waldemarsudde består av Slottet från 1905 och Galleriet från 1913 samt av en vacker park om 7 hektar. På området finns även ett flertal äldre byggnader varav Gamla huset, Linoljekvarnen och Café Ektorpet härrör från 1700-talet.
Publicerat av: Prins Eugens Waldemarsudde
