I november 1738 har Anna Gustafsdotter suttit inspärrad på Spinn- och rasphuset i sex år för sin tros skull. Hon är den sista av gråkoltarna som avsäger sig sin tidigare, av kyrkan inte accepterade tro.
Här berättar komminister Hiortzberg för stadens kyrkliga överstyrelse Konsistorium om hur han förhört Gustafsdotter och hur hon givit ur kyrkans synpunkt tillfredsställande svar. Slutligen kallas Gustafsdotter själv in för att tala med Konsistorium. Fyra av de präster som ska förhöra henne - Hermonius, Arnell, Höckerstedt och Prochæus - var med sex år tidigare när Gustafsdotter ställde till en scen och visade ganska öppet förakt för kyrkans män.
Punkt 7 i Domkapitlets protokoll från den 22 november 1738 renskrivet:
Sid 552
På anmälan, förekom Comministern wid S:t Maria Magdalena församling Hr Jonas Hiortzberg, och berättade at han, efter Hr Kyrkoherden Mag:r Hermonii befallning låtit ifrån Spinhuset til sig kalla hustru Anna Gustafsdotter, eller den så nämde bittra lagen, och talt med henne uti de stycken, som höra til wår Christeliga tro och lära, och funnit henn, Gudi lof, hafwa kommit til sundare och bättre tankar derutinnan, än dem hon tilförene hyst och förfäktadt.
Hr Comministern hade E: g: frågadt henne, om hon nu kan märka och se, at hon warit mycket wilfarande i sin Christendom, och annorlunda uttydt Guds heliga ord, än det bör uttydas, och Guds ande sielf det förklarar? Hwar til hon swaradt det hon finner sig hafwa giordt mycket illa derutinnan, och at hon intet rätt förstådt herrans wägar.
Hade frågadt: om hon nu wil igenom Guds nåd öfwergifwa sina förra irriga
Sid 553
Lärosatser, och låta sig genom Guds Ords rätta förstånd ledas til en san Christendoms kunskap, och dess rätta utöfning, så at hon wil bewista den offentliga gudstiensten i wåra kyrkor, och beflita sig om at wärdel. begå den heliga Nattwarden? Hustru Anna swaradt, at sådant wore nu hennes fulla upsåt och alfware.
Hade frågadt: om hon är willig at tola någon försmädelse, den de torde henne tilskynda, som förr warit hennes adhærenter, och ännu äro stadde i wilfarande mörker och meningar? Hustrun hade dertil swaradt ja.
Hade frågadt: om hon är nögd at hennes förra falska uttydningar af den heliga Skrift kullslås och förkastas? Hon swaradt: det hon är aldeles nögd at kasta sig under Guds ord; men ock derjemte tilstådt at all wilfarelse kan wel intet än wara aldeles drängt hos henne, utan at hos henne än kan finnas mycket ondt, hwilket hon doch hoppats at blifwa
Sid 554
alt mer och mer qwitt, när han warder närmare underwist, och får tilfäller at obehindrad nyttia Prästernas underrättelse i sin Christendom.
Hade frågadt: om hon i den händelsen hon skulle blifwa entledigad ifrån sitt förwahr på Rasphuset, tänkte åter, som förr, löpa nu i den Kyrkan, nu i en annan, och icke stadigt hålla sig wid en församling? Hustrun swaradt, at som hon i S:t Maria församling wore född, så wille hon ock hädanefter stadigt förblifwa wid den Kyrkan, och de präster, som der äro.
Hade frågadt: om hon ock efter hand tänker at tag sig något lofligt arbete före, til sin timmeliga näring och föda? Hon swaradt: at hon wille arbete hwad hon kunde förmå, och så widare.
Härjämte föreställde Hr Comministern, at som denna hustru åstundar och behöfwer underwisning, om icke Consistorium wille så begå det hon hädanefter kunde ernå någon
Sid 555
större frihet at få gå ut ifrån Rasphuset, på det man med desto större beqwämlighet måtte kunna henne underwisa, och hon efwen för sin del wara i stånd at en sådan underwisning emottaga, säjandes det han ock sielf lärer här om anhålla, der hon, efter sin önskan, får lof at komma in, efter hon är här ute i kyrkan närwarande.
Consistorio lät henne häruppå inkalla, då hon ock, på tilfrågningar och föreställningar, in för Consistorio sig på samma sätt yttrade, som Hr Comministern Hiortzberg har hennes utlåtelse här öfwerföre berättadt och anfördt, neml. at hon finner sig hafwa warit mycket wilfarande, och at hon deremot nu wil, igenom Guds nåd, gå i wåra kyrkor, höra Guds heliga ord predikas och läras, bruka och begå den heliga Nattwardenm hafwa förtroende til wåra Präster, och efter sina swaga krafter arbeta, hwad hon kunde förmå, med mera, begärandes, i
Sid 556
anseende til alt sådant, at nu blifwa aldeles fri ifrån Rasphuset, på det hon så mycket bättre måtte kunna af Prästerna blifwa underwist och styrkt i sitt goda upsåt til rättskaffens bättring och omwändelse ifrån sina wägars willo in uppå den rätta salighetenes stig.
Henne sades at Consistorium fägnar sig af alt hierta öfwer en sådan herrans nåd och uplysning, som det förmärker hafwa henne wederafarits, jemte trogen önskan at den barmhertige Guden wille alt mer och mer stadfästa henne i all andelig kunskap och förstånd, at rätt lära hans wägar, och wandra i hans bud och befallningar, lofwandes henne derjemte at hos respective wederbörande wilja i bästa måttan anmäla hennes åstundan, at slippa ifrån Rasphuset: anförtroddes och recommenderades Hiortzberg enskijlta trogna wård, upsikt och skötsel, hwad hennes
Sid 557
andeliga wälfärd angår, hwar med hustru Anna afträdde.
Sedan resolverades at här om skulle med aldraförsta afgå tienlig förestälning til Kongl. Commercie Collegium, som hafwer disposition öfwer Rasphuset, med begäran, at denna hustru, för ofanandragna orsaker och omständigheter skul, på någon tid til prof entledigas ifrån samma Rasphus, och ställas tils widare på fri fot.
