I och med införandet av det s.k. konventikelplakatet 1726 blev det förbjudet att hålla gudstjänster utanför kyrkan. Frikyrkliga sammanslutningar förbjöds. En grupp som kallades gråkoltarna drabbades hårt. De var en religiös sekt som hade uppstått i Stockholm 1731 och utmärkte sig med sin klädsel, i grå vadmalsdräkt. På religiösa grunder förkastade de allt arbete. Trots tillsägelser vägrade de att gå i kyrkan eller arbeta. Till slut sattes de i fängelse för sin religiösa övertygelse.
Efter en tid i spinnhuset på Långholmen och arresten i Södra stadshuset, under hårda förhållanden, visade gråkoltarna ånger inför Stockholms domkapitel. Stockholms domkapitel var kyrkans egen domstol. Bland deras uppgifter fanns att kontrollera att stadens invånare följde de kyrkliga reglerna och religiösa påbuden.
I det renskrivna protokollet nedan kan du följa gör avbön - men du får också information om hur de haft under fängelsetiden. En av kvinnorna - Maria Ericsdotter - hade blivit gravid i fängelset. Protokollet renskrivet:
20 oktober 1736 Stockholms domkapitel
4 § Berättade högwördige herr Preses at då han för några dagar sedan åter besökte de tvenne så kallade gråkoltarna, som sittja i förwar på Södra Stadshus, neml:n Anna Lybeck, eller som hon annars blifwit nämnd för Anna Biörn, och Maria Ericsdotter, har han med särdeles fägnad förnummit at de nu, genom Guds nåd, äro komna till Rätten och sundare tankar i sin Christendom, än de tilförene haft, i anseende hwartil högwördige her Praeses hade tils i dag låtit den utur arresten upkalla, på det de ock in för Protocollet i Consistorio måtte få [s.1]
tillfälle at förklara en sådan sin förbättring, och gifwe wid handen hwad nu kan wara deras begäran och åstundan. Consistorium betygade mycken förnöjelse öfwer en sådan guds milda nåd, som det förnam wara dessa personer wederfarne, och at de nu låtit Guds anda öpna sig ögonen til bättre förstånd om sin eviga wälfärd, och som de berättade nu wara upkomen, lät dem straxt förekalla, då Anna Lybeck förklarade at hon tillika med Maria Ericsdotter har tilförene warit intagen af irriga meningar i åtskilliga mål, som röra deras salighets wärck, hwilket hon sade ofelbart hafwer härrördt af den lede fiendens förledande, och menniskians egen wanart, som så snart låter sig förföra till det som är henne til [s.2]
Till förderf och skada, tackandes der jemte gud som hulpit dem at en sådan farstelse öfwerwinna, och berättade at de sedan siste Pingst utbedt sig frihet at understundom få gå utur arresten upp i kyrkan, när der hållits gudstjenst, samt at de där af funnit mycken fruckt, så at de nu känner se huru ganska stor kärlek gud i sitt helige ord har uppenbaradt för arma syndare, och fördenskul hädan efter wilja gå i kyrkan och bewista den offenteliga guds tjensten, samt bruka herrens heliga nattward, och alla andra medel, som gud har förordnat til wår salighet, efter de nu kunna finna och förstå det sådana medel, ingalunda böra föraktas, utan at de äro mycket nyttige at bruka, som de ock nu likaledes finna at lekamligt [s.3]
Anna Lybeck och Maria Ericsdotter menade att de hade haft felaktiga tankar och att deras svaga själar hade blivit förledda av djävulen. Sedan pingsten (13 juni 1736) hade fångarna fått möjlighet att delta i gudstjänster utanför fängelset. Vilket hade gjort att de hade övergivit sin tidigare övertygelse. Gråkoltarna hade också vägrat att utföra fysiskt arbete. De hade nu ångrat sig och menade istället att det både var hälsosamt och sunt för kroppen med arbete och rörelse.
arbete icke allenast är en guds ordning och befalning, at man så skal giöra, utan at det ock tjenar til at bibehålla, menniskians kropp wid des hälsa ock sundhet, hwar till hon annars kommer at lida mehn om han icke är i arbete ock rörelse.
Consistorium sade dem, at alt detta är mycket wäl och rätt talt, under rättandes dem än widare om alla sådana styckens nödwändighet för dem som wilja wara rätta Christus, och således böra lefwa i, ock rätta sig efter den ordning, som gud har i sitt heliga ord dem före skrifwit, tilspörjandes dem hwarpå de, efter den uplysning som de nu genom guds nåd kommit till, wilja grunda sitt hopp, om deras ewiga salighet? Anna Lybeck swarade, at de wilja grunda det på gud och hans [s.4]
hans son Jesum Christum frågandes widare hwad frälsaren Christus giordt och uträttadt til wår salighet, om han icke sielf gått i döden för oss, ock genom sin pina ock död frälst ock återlöst oss ifrån wårt ewiga förderf ock synda elände! Lybeck swarade: Jo wisserliga C. hwad de då mena och tro wara förtjenande orsaken till wår ewiga salighet, och om det är den: at wi späka wår lekamen, och korssfäster wårt kiött? Lybeck swarade nej till det senare, ock sade at Christi rättfärdighet ock förtjenst är den som förtjent oss wår salighet.
L. om Christi förtjenst ock rättfärdighet blifwer oss räknadt till rättfärdighet in för gud? C. ja, då den med tronn anammade. L om de känner säja hwad tron är? Lybeck swarade [s. 5]
at, tron är ett förlitande ock förtröstande på gud, då man, såsom att bara lemnar sig i den himmelska fadrens nåd ock wårdnad, ock hirteligen beder honom om nåd, syndernes förlåtelse och en ewig salighet. L om en sådan tro kan wara något menniskio wärck? Lybeck swarade nej, ock sade at en sådan tro wisserl:n är ett guds wärck, samt at den som icke flyr till honom, aldrig kan få någon rätt tro. C om icke gud brukar medel at wärcka ock uptända tron hos menniskian? Lybeck swarade ja, och at gud genom ordet wärcker tron i menniskans hierta. Sedan tilspordes Maria Ericsdotter särskilt, om hon icke är af samma tro och mening, som Anna Lybeck nu yttradt ock låtit förstå? Maria svarade med ja, ock förklarade at hon likaledes [s. 6]
wil hädan efter genom guds nåd gå i kyrkan, brucka herrens saliga nattward, och efter sin plickt och skyldighet arbeta med sina händer hwad hon kan och förmår, och i öfrigt har samma tanckar ock mening om sin salighets medel och redning som Anna Lybeck har sig utlåtit, läggandes Lybeck det der til, at så warit deras maner, at när enthwar funnit sig i något, har den straxt rättadt den andra med sig?
Consistorium förde dem till sinnes huru de med thy hafwa stor orsak at wörda och beprisa guds barmhertighet, som så nådeligen har fördt dem ifrån deras wägars willo, in uppå rätta stigen igän.
Sedan berättade ock högwördiga Hr Praeses at Maria Ericsdotter har [s.7]
Domstolen förhörde sedan Maria Ericsdotter och Anna Lybeck för att se till att de faktiskt har återkommit till kyrkans rätta lära. Konsistoriet, som Stockholms domkapitel också kallades, menade att de skulle vara glada att ”guds barmhärtighet” hade lett dem tillbaka till den rätta tron.
för honom bekändt, at hon, beklageligen under den tid hon setat i arrest, begått lägersmål, ock at hon nu är hafwande blefwen af en klensmeds gesäll, wid namn Jonas Beckman, hwilken ock, för den orsaken skul, i dag blifwit upkallad, på det man måtte förnimma, om han detta lägersmål tilstår, och at det, som bemälte Maria Ericsdotter berättadt skiedt under äktenskaps löfte. Maria widgick, på tilfrågan, at hon af besagde gesäll blifwit i arresten med barn rådd, och påstod at han lofwat wilja taga henne till hustru? Henne frågades huru de i arresten kunnat hafwa tillfälle til en sådan oren beblandelse med hwarandra, och om Beckman warit der hos henne om nätterna? Maria swarade och sade det [s.8]
det han wäl icke warit hos henne om nätterna, utan at detta skiedt om dagen, när de andra warit frånwarande. C om hon icke finner det wara illa giordt, at så begynna ett äktenskap? Maria swarade at det sedan gått hennes mycket tilsinnes at hon så gjordt, och har derför bedit gud om förlåtelse för Christi skull.
Det har också visat sig att Maria Ericsdotter har blivit gravid under vistelsen i arresten på Södra stadshuset men klensmedsgesällen Johans Beckman. En förmildrande omständighet menar den tilltalade är att barnet tillkommit under ett löfte om att de två ska ingå äktenskap. Domstolen undrar om Johan Beckman varit hos Maria Ericsdotter i fängelset under nätterna eller hur det här gått till. Maria, svarade att samlagen hade skett under dagen. De hade passat på när de andra fångarna varit frånvarande.
Klensmedsgesällen Jonas Beckman inkallades, och på tillfrågan widgick likaledes det han under löfte om äktenskap hade lägradt henne, Maria Ericsdotter, medan hon på Södra Stadshus setat i arrest, berättades huru han i anledning af dessa Christi ord till sina lärjungar, Marci 16 v:18 Om de dricker något det dödeligit är, skal det dem icke skada, kommit [s.9]
Kommit på de tanckar, som skulle han, såsom ett guds barn och Christi lärjunge kunna öfwer denna beblandelsen med Maria Ericsdotter, utan at sådant skulle något skada, eller hafwe något särdeles at betyda. Sedan när gerningen war gjord, hade den lede fienden städze in rådt honom at han antingen skulle giöra skada på sig, eller någon annan, men när han åter begynt at gå i kyrkan och bruka herrens heliga nattward har han, genom Guds nåd, fått andra tanka. Honom frågades i hwilken kyrkan han gått?
Beckman swarade at han förr gått i Skiepsholms kyrkan, men ifrån Midsommartiden i fiohl tils nu i höst hade han icke gått hwarcken i någon kyrka, eller till herrens nattward, förr än nu icke länge sedan, då han [s.10]
Han begynt at gå dels i S:t Jacobs dels ock i S:t Olofs kyrckor, och biwista den offenteliga gudstjensten, samt en gång begått herrens nattward i St: Olofs församling, bekännendes at sedan han så gjordt, har han funnit större ro och frid hos sig i sitt samwete, samt kändt större nåd och styrcka at kunna stå onda tanckar och gerningar emot. C om någon tilförnen afrådt honom at gå i kyrckan och til herrens heliga nattward? Beckman swarade nej, och sade at när han ett år föruth gått i Skepsholms kyrckan hade han tyckt sig icke hafwa haft någon fruckt och nytta der af, och derföre kommit på den tanckar, at han skulle aldeles hålla sig derifrån, berättades der jemte huru han ock tillförene, lika som Anna Lybeck och Maria [s.11]
Maria Ericsdotter, haft många scrupler och twifwelacktiga tanckar i åtskilliga mål, efwen hwad angår kläder, om han skulle känna med godt samwete bära sådana, som annars almänt brukas, hwaröfwer som han gjort sig samwete, så hade han sålt bort sin nya bruna kläds klädning, och gifwit penningar som han fått derförn till de fattiga, sedan han allenast behållit så mycket deraf, at han kiöpt sig nu grå walmans klädning i stället, men sade der hos, at han ock nu funnit sig der uti, at kläderna giöre ingenting till saken, utan at nu hawer efter sitt stånd och wärde, kan dem wäl bruka, när allenast hiertat är upricktigt och rättskaffens in för Gud, Consistorium sade honom at detta är wäl sagt, och förde sedan dessa perso. [s.12]
Klensmedsgesällen Jonas Beckman kallades in till rättegången, för att svara om uppgifter om äktenskapslöfte med Maria Ericsdotter stämmer. Han svarar att de är korrekta och att de har haft samlag under den tid som Maria suttit i arresten. Jonas Beckman förklarar sedan att han tidigare gått i Skeppsholmens kyrka men att från midsommar förra året har han inte varit i kyrkan. Orsaken är att han inte fått ut något av besöken (fruckt och nytta der af), och därför slutade att gå dit . Jonas ångrar nu också att han sålt alla hans tidigare kläder och köpt grå kläder. Han har nu återgått till att använda kläder efter sitt stånd och wärde.
Personer i al wänlighet och saktmodighet tillsinnad, huru de tillförene sade sig emot Gud, mycket försyndat, i det de så försummat, och kan hända efwen föraktadt den ordning som han har oss menniskiorn föreskrifwit, då de icke welat arbeta med sina händer det godt och nyttigt warit, icke welat infinna sig wid den offenteliga gudstjensten, eller bruka herrens heliga nattward, utan swåra dömdt om wår församling, om wåra kyrckor och gudstjenst, samt det af Gud insticktade perdikoämbetet, och af syndig förmätenhet inbilladt sig sielfwa wara så rena och helige, at de icke skulle behöfwa något sådant, eller genom des bruk giöra sig delacktiga af andra menniskiors gemenskap, hwilcket de i gemen hållit för orent och synd [s.13]
Syndigt, ej befinnandes at den synliga guds församling aldrig har warit och aldrig blifwa så ren, at ju icke deruti finnas onde ibland de gode, skrymtare ibland de upricktige, otrogne ibland de trogne, och obotfärdige ibland de rättfärdige, och derföre efwen af Christo sielf liknat dels wid en åker, som bär både hwete och ogräs, dels ock wid en not, i hwilcken samlas både goda och onda fiskar: påminnades dem huru de i sin församling icke warit mer än 3 och dock tvenne af dem, på sätt som ofwan förmält är, fallit, och genom oloflig beblandelse offenteligen syndat emot Gud, och efwen förnegat sin nästa; hwaraf de fördenskul skulle lära at hädan efter granneligen wackta sig för redelig högfärd och förmätenhet, at aldrig wara säkre, och inbilla sig wara så heliga och redeliga, at de [s.14]
De ju icke strax hafwe ett förderfwat kiött och blod at strida med, och derföre alltid med frucktan och bäfwan skaffa sin salighet; hwilcket om de i san tro och hiertas ödmiukhet under innerliga böner och suckningar giöra, så sades dem at och Gud med sitt redeliga lius i ordet skul nådeligen få uplysa deras ögon, at de utan al twekan och twifwelsmål skola känna se och finna så wäl hwad med Gudz heliga uppenbarade wilja enligt är, och de böra göra som och hwad som är hans heliga wilja emot, och de böra undfly, och fördenskul såsom lemmar i then osynliga församlingar kunna bestå, och wid Guds ords predikande och den heliga nattwardens utdelande sig med goda samweten infinna, fastän der til sig och infunno de som [s.15]
Som onda och ogudacktige woro, men hwilka wi alltid intet kunna så noga känna, och förwisso weta om de sådan äro, medan Gud allena är hiertats ransakare, och nu hwar alltså sinom herra antingen står eller faller. Härgänte förklarades och för dem rätta förståndet af det ofwan anförda språket! På hwilket Beckman hade sig stött, och fattadt den falska inbillning, som skulle han i anledning deraf hafwa kunnat utan synd över sin kiötzliga beblandelse med Maria Ericsdotter, och stältes dem före huru illistig den lede diefwulen är at förfalska och wränga Guds ord i nu wrång mening, til rena siälars förderf och förförelse; hwarföre de skulle lära at taga Guds ord i sitt rätta förstånd, och i den mening, som det af Gudz annda, genom des [s.16]
Heliga wärcktyg talat och framfördt är; Hwilket om de intet alltid sielfwa förstodo, så skulle de begära uttydning deröfwer af rena och upricktiga lärare i församligarna, innan de efter sin derom fattade mening och inbilning, som ofta kan wara falsk, hwaraf de nu i Beckman ett så klart prof hafwa lämpa sig till at det practicera och utöfwa, tilspörjandes Beckman om han icke nu genom Guds nåd finner det hans fattade mening om samma språk är falsk, och at han försyndat sig emot Gud genom den otidiga beblandelse, som han med Maria Ericsdotter haft hafwer? Beckman erkände detta, och sade det han bedit och än widare wille bedja Gud om förlåtelse derföre, anhållades derjemte at ju förr ju häldre få träda i äcktenskap med [s.17]
Med besagde Maria, medan lägersmålet skiedt i sistl. fastelagstid och hon således icke lärer hafwa lång tid til födslen. Härwid begärte och Anna Lybeck och Maria Ericsdotter det Consistorium måtte få laga, at de nu med första kunde slippa utur arresten på fria fötter igän, det renare blifwa, i synnerhet för Maria, mycket swårt, om hon skulle nödsakas at der ligga uti barnsäng, hwarest är mycket kalt och ohygligt, efter der icke en gång är något spiäll i spiselen. Consistorium frågade dem om de inför Gud kunde försäkra at de hafwa rätt alfware med sin nu å dagar lagda förbättring och rättelse i de irriga meningar, af hwilka de här tils warit intagen, och hwarest de sådan efter täncka at gå i kyrkan och bruka sina [s.18]
Domstolen förmanar åter de tilltalade att de förfallit från kyrkans lära och att de själva inte kan uttolka guds tankar utan måste ta hjälp av församlingarnas präster (rena och upricktiga lärare). De tilltalade ber därefter domstolen att de skulle kunna få bli utsläppta ur arresten, framförallt Maria Ericsdotter som nu är sjunde till åttonde månaden på sin graviditet. Det kommer bli svårt att föda i fängelset då det är kallt och smutsigt, det saknas exempelvis spjäll i spisen.
Salighets medel, om de, efter sin önskan, blifwa släpte utur arresten, och komma i frihet igän? Til det förra swarade de alla 3. med ja. Och hwad det senare widkommen sade, det de wilja gå i den kyrka och bruka sina salighets medel i den församling, i hwilken de kunna komma at bo och wistas; Anna Lybeck wille begiwa sig till sin syster, som är gift, och bor i S:t Catharina församling, Beckman sade det han redan gått och än widare wil gå i S:t Olofs kyrka och Maria wille följa honom efter, när de blefwo wigde, och gå i kyrka samt bruka salighetenns medel, antingen i S:t Olof der Beckman nu wistas, eller i den församling som de kunna komma at bo uti, men förklarade at de ingenthera wille någon gång mer gå i Skepsholms [s.19]
Holms kyrka, eller hafwa med det folcket, som dit gå, något det ringaste at beställa, medan, som Anna Lybeck sig särskilt utlät, hon funnit at de äro skrymtare til förre delen, som der gå, och bara skrymteri, som de fara med; läggandes det der til, at det förr har kunnat något gå en med dem, men at det nu är faseligit.
Sedan lofwade dem Consistorium, at det i anseende till en sådan deras förklarade förbättring och rättelse, ifrån sina förra wilfarande lärosatzer och meningar, wille i underdånighet skriwa för dem till hans Kongl. Majit. Vid i lika underdånighet till det bästa anmäla deras önskan och åstundan at blifwa ifrån arresten entledigade, samt derjemte underställa hans Kongl Maijst. nådiga ompröfwande, om icke Jonas [s. 20]
Jonas Beckman och Maria Ericsdotter nu wara tillåtit at få med hwarandra ingå äktenskap. För öfrigt önskades troligen at den nådiga guden wille städse bi behålla dem wid sitt saliga ord sanning och styra deras Christendoms wandel till äro, och dem till tiennelig, men förnämligast ewig wälfärd och salighet, med försäkran at igen af Consistorii ledamöter skulle sig undandraga at af hiertat gerna söka deras styrka och tilwäxt i alt sådant, när de besagade sig hos dem anmäla, och begära deras enskylta råd och underwisning, i hwad mål de kunna finna sådant wara för sig nyttigt och gangneligt. De tackade och afträdde [s. 21]
De lovar att åter börja gå i kyrkan och ta nattvarden. Anna Lybeck vill bo med sin syster i Katarina församling. Jonas Beckman har börjat gå i S:t Olofs kyrka och Maria Ericsdotter kommer efter deras giftermål också börja gå i denna kyrka. Jonas och Maria vill dock slippa att gå till Skeppsholms kyrkan, därför att personerna som gick dit var falsk. De tilltalade önskar också att Stockholms domkapitel skulle kunna skriva till kungen för att ompröva domstolsbeslutet.
Protokollet finns i arkivet efter Stockholms domkapitel.
