Dagbok ifrån dagarna då andra världskriget tog slut. Bakom pennan hittas Ivan Syk, doktor till yrket. Dagbokens första notering är ifrån den 5 maj, den sista ifrån 9 maj 1945.
Nyheten om Tysklands slutliga kapitulation basunerades ut i svensk media den 7 maj. I Stockholm utbröt det spontana festligheter, bl.a. samlades tusentals stockholmare på Kungsgatan där de firade att fred åter rådde.
Den 7 maj, en tisdag, var dock för många stockholmare en helt vanlig arbetsdag. Ivan Syk ägnade t.ex. merparten av dagen åt något så ordinärt som att städa.
”5/5 lördag. Strålande väder och en strålande dag – Allmän flaggning ty Danmark fritt. Allmän lättnad. Tidningsrubriker på aftontidningarnas löpsedlar förklarade att Norge skulle klaras under dagens lopp. Men tidningsrubrikerna ha varit alltför förhoppningsförfulla många gånger så misstron är stark. Allvarliga tankar huru närmaste framtiden skall gestaltas. – Bertil har i dag storförhör i Västerledskyrkan för Ström. Där var stämningsfullt och Brynolf Ström skötte det hela mycket bra. Men efteråt gick Bertil på Brommabio och såg ”Skeppar Jansson”. Det skulle ha varit i min tid! – Geje hemma ett tag. – Gunnel och Ingalill på skolteatern.
6/5 söndag. En strålande solig och lugn vårsöndag. Man nästan såg huru trädens knoppar svällde och gräsen – de nysådda – började skjuta upp. – Ella till Bertils konfirmation kyrkan. Där även Sven och Signe Wallberg och Aimée och Folke. Hade varit en utmärkt predikan av Ström. Sedan kaffebord på altanen hemma med Brita och småbarnen tillkomna. Bertil fick skjort- och manschettknappar till minne och en psalmbok.
7/5 måndag. Fortfarande godt väder. – Jobbade en del med städning. Tog bort mellanslagen i fönstren. – Allt går i fredens tecken.
8/5 tisdag. Läk. sällsk.: om mediostinastumörer. Jag var ensam vid mitt gamla supébord och flyttade över till distriktsläkarnas i sydvästra hörnan. Det senaste året mycket fåtaliga supégäster och mycken obetydlig kamratkänsla i Läkarsällskapet.
9/5 onsdag. Mulet. – For på kvällen in och blev på Draken bjuden av en gammal patient, Lars Svartengren, som är vaktmästare där.”
Ett utdrag ifrån Ivar Syks dagbok då andra världskriget startade den 1 september 1939 går att läsa här.
