Omkring 80 personer avrättades vid Stockholms blodbad i november 1520. Nästan hälften av de avrättade var stockholmsborgare, däribland tre av stadens borgmästare och fjorton av dess rådmän. I ett enda brutalt slag utplånades stadens politiska och juridiska ledning.
Direkt efter blodbadet insatte Stockholms nye herre kung Kristian ett nytt råd lojalt gentemot honom.
Den 22 november utfärdade detta stadens nya råd en trohetsförsäkran gentemot sin "kiereste" och "nadigeste herre /.../ konung Cristi(ern)". En skadad kopia av trohetsförsäkran, hämtad ifrån Stockholms stads kopiebok, går att se ovan.
Efter att Gustav Vasa - vars egen far varit bland de som avrättats vid blodbadet - erövrat Stockholm sommaren 1523 byttes stora delar av Kristians råd ut. Bland de som avpolletterades fanns bl.a. Kristians handplockade borgmästare Gorius Holste. Denne tyskättade stockholmsborgare ändade sitt liv som Gustav Vasas fånge på slottet Tynnelsö 1547.
Rådets trohetsförsäkran ifrån 1520 i renskrivet format följer nedan:
"Wij effterscreffne Gorius Holste, Jens Jonsson, Hans Larensson, Clauus (Bogie)borgemes, Per Mongsson widh torget, Per Mogensson i hwalffuedt, Hans Fosser, Herman Lyttingh, Sone Stensson, Karl gulsmedt, Hegne Skulte, Morten Lehus, Hinrik Hillebrand, Hans Burmestere, Herman Ffosser, Kort Drvgenal, Korth Ruth, Hening Gire, Lasse Óriansson och Lasse Olsson raadmen, och menige borgere j Stockholms stadt etc. góre alle witterligit medt thette wort opn(e breff), at wij haffue endrekthelica tilssagt och sworedt hógboren ffórste (her) Cristiern med Gudz nadhe etc. Sweriges, Danmarkx, Norges, Wendes och Gó(tes konung), hertug wdj Sletzwiik, Holsten, Stormarn oc Ditmersken, greffu(e j Old)enborg oc Delmenhorst, wor kiereste nadigeste herre, hulskap, manskap oc trotienst, som wij wor rette herre och konung pligtige (ere at góre oc s)we(rie). Och loffwe oc bepligte wij (oss och) wore effterkomende borgemestere, raadmen oc menighet j Stockholms stadt (fór fodde) och ofódde widt áre oc redelighet oc wnder all then pligt, neffst oc (straff, som) bór at gonge effter lagen offuer otrog(n)e wndersate, som sátie sig op (emoth theris rette) naturlige herre, at wij skule holle Stockholms (stadh hans nadhe open fore, effter) hans nades egien wilie tiil hans naders troare handh, oc nar (hans nade epter) Gudz forsyn affgongen aer, tha skule wij ware pliktoge at sigie oc (góre) hans nades son, hógboren ffórste her Hans oc andre wor kiereste nadigeste herres sóner och arffuinge samma hulskap, manskab och trotienste och ware pligtuge j like motte at holle hans nade och them Stockholms stadt open fore til hans nades oc theris troare handt wnder samme pene oc straff, som fórscriffuit stonder. En om hans nade och them fforstacket worde, tha skule wij ware pligtuge at sigie oc góre hógboren forstinne, ffrv Elizabeth, Danmarks, Suerges oc Norges etc. drótning, ffórscirffne wor kiereste nadigeste herres kiere hussfrw, wor kiereste nadige frv, hulskap, manskap och trotienst och holle tha (i) lige motte Stocholms stadt hennes nade open fore tiil hennes nades troare handt wedt swadane pligr oc straff, som fórscriffuit. Och nar Gud haffuer them alle kallet, tha skule wij ware pligtoge at holle Stocholms stadt til menige Suerges rigsins radz hondht wedt all aere oc redelighet j alle motte som fórscriffuit stonder. Tiil thess yterm(era) forwarning och stadsfestelse haffue wij forscriffne borgemester, raadt oc menighet j Stocholms stadt ffor oss (och wore effterkom)ende, ffór fódde oc ofódde lathit hengie wort stadz secret (nedan ffor thette wo)rt opn(e breff,) som giffuit (ae j Stocholm Sancti Clemetnis affton anno Domini Mdxx)."
