Stockholms blodbad är en av de mest omskrivna händelserna i Stockholms och Sveriges historia. Mellan 7 och 9 november 1520 lät den dansk-norske kungen Kristian II i detta fängsla och avrätta omkring åttio svenska adelsmän och borgare som samlats i Stockholm för att hylla honom som svensk kung.
Avrättningsplatsen var Stortorget, det dåvarande Stockholms centralpunkt. Bland de avrättade fanns bl.a. den blivande kung Gustav Vasas far, riksrådet Erik Johansson (Vasa).
Skriften intill, "Stockholms blodbad", härrör från 1868 och berättar om händelsen utifrån ett populärhistoriskt 1800-talsperspektiv. Författaren till skriften är okänd.
I skriften kallas blodbadet, som detaljerat beskrivs, för ett "nidingsdåd" och kung Kristian behängs med epitet som "tyrann" och "den blodtörstige".
Texten avslutas med följande rader:
"Så lämnade Christian Swerige. Landet, uppfyldt med hans knektar och befallningsmän, låg försänkt i blod /.../ Men redan vandrade i Dalarne en af Sweriges ädlingar, som i menighetens hjertan tände hämndens brand och manade folket till strid att störta tyrannen och rädda fäderneslandet".
