Efter att kung Kristian II i november 1520 genomfört Stockholms blodbad förlade han en styrka skotska legoknektar i staden. Förhållandet mellan de värvade knektarna och stadens befolkning var inte det bästa.
I stadens tänkebok hittas den 17 december 1520 en notering om hur ledaren för skottarna ”Profossen Jacob” kallats inför stadens styrelsemän för att försäkra att hans ”knecktar” i fortsättningen inte ska ”offórette nogoen borgere, ffatig eller riik”.
I samma tänkeboksnotering hittas också uppgifter om att ”menighethen” i staden ska lämna in sina harnesk och värjor till Stockholms slott.
Den "mester Dirik" och den "jonker Hinrik" som omnämns i tänkebokens text är Didrik Slagheck och dennes bror Henrik Slagheck. Didrik Slagheck var en av de män som sattes in att styra Sverige efter att Kristian II själv återvänt till Danmark efter blodbadet i Stockholm. Henrik Slagheck, militär till yrket, agerade som broderns fogde på Stockholms slott.
"Mondaggen nest for Sancte Tomosses dagh.
Profossen Jacob fór skotterne.
Samma dag stod skotternes proffos Jacob och bepligte sig, ath holken aff hans selskap eller kneckter offórette nogoen borgere, ffatig eller riik, thá skal thet neffsas strengelige wtan alle hinder. The twar oc hans begeren igen, om them sker nogen ouerwold aff stadzins jnwanere.
Jtem wnderuiste borgemestere oc raadit, at wor kiereste nadigeste herres stathollere mester Dirik, ffogten jonker Hinrik med alle hóffuismenne ffór skotter oc ryttere áre swa ens wordne, at ingen tysk eller swensk skal her effter kópslage wtan portaner på malmane eller wágher antige lithet eller myket wed alle stórst neffs.
Jtem wnderwistes oc menighethen, at the skole lathe komme theris harnisk, werior en nw på slothet wed neffst, thy tet ár giort j en god akt etc.
Jtem om stadzins wergor, hwad thet helstz ár, skal kome j stadzins gómor igen oc stadzsins puluer tesliges."
