Riksdagen i Stockholm beslutar om religionsfrihet med förebehåll den 26 januari 1779.
Den ”Kongl. Maj:t, såsom Sielf född och uppfödd i den Sanna Evangeliska Läran” vilken omnämns i texten är Gustav III.
Beslutet i renskrivet format hittas nedan.
”Då en fri Religions öfning för the Utlänningar, som i Riket wilja inflytta, instämmer med den nästan uti alla wälbestälta Stater införde och menskligheten hedrande Samvets-friheten, hafwe wi äfwen ansett den samma kunna blifwa för Riket nyttig och i flere afseenden förmonlig, med de inskränkingar och förbehåll, som Rikets Grund-Lagar och en rådig eftertanka och försigtighet synas krafwa. Wii hafwe detta ärende uti nogaste öfwerwägande tagit, och uti wår deom aflåtne underdåniga Proposition tilstyrkt en fri Religions-öfning Riket, med efterföljande förbehåll och inskränkingar:
1:0 At de af fremmande Religion, som wilja hit i Riket inflytta, at härstädes bygga och bo, ej måge under någon förewändning antagas i Rikets högre eller lägre Embeten och Syslor.
2:0 At de ej måge på något ställe i Riket inrätta Publique Scholehus eller underwisnings-ställen til sin läras utwidgande.
3:0 At dem i sådant afseend ej må tillåtas, antaga eller afsända Missionairer inom eller utom Riket.
4:0 At Kloster ej måge inrättas och Munkar ej tillåtas eller admitteras, af hwad Religion och Sect the wara måge.
5:0 At Judar ej må tillåtas hafwa sin Synagoga på flera ställe i Riket, än Stockholm samt högst twå eller tre andre större Städer, hwarest de under en bättre Police kunna wara under en waksamare tilsyn.
6:0 At de af fremmande Religioner öfliga almänna Processioner och Ceremonier må dem förbjudas, til undwikande af förförande anledningar til wilfarelser och förargelser inbland de enfaldigare.
7:0 At hwad som uti Missgernings-Balkens Första Capital 3. §. stadgas om den, som affaller ifrån wår rätta Evangeliska Lära och träder til en willfarande, måtte på det nogaste handhafwas.
8:0 At ingen av fremmande Lära må någon Riksdagsmanna rätt åtniuta.
Häruppå har Kongl. Maj:t uti Des på Riks-Salen i går oss gifne nådige Swar förklarat, det Kongl. Maj:t med nådigt nöje inhemtat den omsorg, hwarmed wi i detta mål warit betänkte på Rikets tilwäxt medelst Folkmängdens ökning och industriens förkofran. Kongl. Maj:t hafwer i nåder med oss instämt uti et lika tänkesätt, och ansett denna wår underdåniga Proposition såsom en den mäst hedrande för menskligheten, och för en uplyst Fri Nation, samt således i nåder dertil samtyckt med alla förberörde inskränkningar: och det så mycket heldre, som Kongl. Maj:t funnit wår Sanna Lära på så omkullstöteliga grunder befästad, och i alle Swenske mäns hiertan så rotad, at ej något kan wara för den samme at befrukta. Hwarvid Kongl. Maj:t giort den ytterligare tilläggning, den wi ock i alla delar i underdånighet antagit, at Tryckfriheten icke må sträcka sig til sådana Böcker, som antingen förswara fremmande Religions-satser, eller i någor måtto strida emot wår Rena Religions dyra Grundsanningar, och således kunda göra en mindre uplyst Allmänhet vilrådig. Kongl. Maj:t, såsom Sielf född och uppfödd i den Sanna Evangeliska Läran, och som nu besitter den Thron, som af twänne Store Konungar, hwilkas namn Han bär, blifwit lysande genom Deras nit för Religionen, hafwer ock nådigst oss försäkrat, at Kongl. Maj:t med ej mindre upmärksamhet än zéle skal waka öfwer Kyrkans rätt och den Rena Evangeliska Lärans bibehållande, hwilken igenom Konung GUSTAF I:s mod och ståndaktighet blifwit här i Riket införd och antagen, och för hwilken Konung GUSTAF ADOLPH sit dyra lif upoffrat".
