Under merparten av Stockholms historia har tyskar utgjort en av stadens största invandrargrupper. 1571 erhöll tyskarna i staden av Johan III rätten att grunda sin egen församling. Fem år senare flyttade den nybildade församlingen in i ett gammalt gilleshus som byggts om till kapell på Svartmangatan. Kapellet omvandlades så småningom till en regelrätt kyrka; en kyrka som idag är känd som Tyska kyrkan.
Dokumentet intill föreställer Karl IX:s stadsfästelsebrev till den tyska församlingen i Stockholm, daterat till den 21 januari 1607. I brevet ger Karl IX den tyska församlingen - som ”dagligenenn dagz mheer och mheer tilwexer” - ensamrätt på att bruka det kapell de använt sedan 1576, men som de tidigare fått dela med stadens finska församling.
Stockholms finska församling – dåtidens andra stora invandrargrupp i staden - hänvisas i samma stadsfästelsebrev ut till ”Klöster Kÿrckien på Grånmunckeholm”, d.v.s. dagens Riddarholmskyrka.
Brevet i original går att läsa intill. En transkriberad version följer här:
”Wij Karl medh Gudz nådhe, Swerigis Rikis Vtkorade Konnungh och Arffurste, Hertigh till Sudermannelandh, Nerichie och Wermelandh Gör witterligitt, att effter then Tÿske Församblingen her wdj wår Stadh Stockholm, dageligenn dagz mheer och mheer tilwexer och förmerer, så att then medh then Finske församblingen vdj then Kÿrckie, som the her till hafft hafwe, icke kunne römmes. Huarföre och osz elskelige, wåre trogne Vndersåther och Borgare vdj then Kÿrckie, som the her till hafft hafwe, icke kunne römmes. Huarföre och osz elskelige, wåre trogne Vndersåther och Borgare vdj för:te Tÿske församblingen, haffue lathett osz ther om vdj vnderdånigheett tilkenne gifwit, och ther hoosz ödmiikeligen begäret, att the samme Kÿrckie för sigh, sine effterkommande och Tÿske församblingen allene, niuthe och beholle moote. Så hafwe wij theres öndmiucke begären i så motto nådigesth ahnseedtt, och af gunsth och nådhe vndtt och effterlathett, som wij och nu her medh, och vdj dette wårt öppne Brefz krafft nådigesth vnne och effterlathe, att the samme Kÿrckie för sigh, sine effterkommande, och then Tÿske församblingen allene här efther beholle måge, Gudj till ähro, och them sielfwe till förkoffringh. Och efther denn Kÿrckie på Gråmunckeholm, både ähr större, och elliesth der på hollmen inthett ähr så stoor församblingh som der sökie till, att de Finske iu fhå der rum vdj medh, Så hafw wij lathett göre den förordningh, att de Finske som her till dagz hafwe giordtt deres Gudztiensth vdj Tÿske Kÿrckian, de skole her effter gå vdj Klöster Kÿrckien på Grånmunckeholm, och höre Prediken, in till dess, att wij, om Gudh will, kunne lathe opbyggie och fulborde S. Jacobs Kÿrckie på Norremalm, som wij nu hafwe lathitt göre förordningh till, både med timber och wircke, huilken dem Finske sedan skal inrymbdh blifwe. Huad inkompsten belanger, som åhrligen till Tÿske Kÿrckien aff församblingen giffz, skal Kÿrckian, Predikanterne, och Tÿske Scholan ther af holles wedh machtt, Deslikes till the fattiges nödtorfft vnder samme Församblingh, och icke till någre andra fåfänge vttgifter blifwe anwendt. Widare måge the och hafwe machtt, att när någen aff Presterne vdj theres församblingh medh dödh afgår, eller och eliesth der ifrå komme sielfwe förschrifwe sigh enn dugeligh Predikantt her in igen, som dem allom både Kÿrckiones föreståndare, och de gemene semier och Församblingenn kann förestå, och då skole de besökie osz widere om Collation för honom. Der wåre Stotthollere, Befalningzmän här opå Stocholm Slott som nu äre, eller och her effter kunne förordnede blifwe, Så och Borgemestare och Rådh i Stadhen, samptt alle andre som för wåre skuld, wele och skole, göre och lathe, måge wette sigh effter rette. Aff Stocholm denn 21. Januarij åhr. 1607.
CAROLUS”
