Textilkonstnären Agnes Branting
Bilden visar ett porträtt på Agnes Branting som var textilkonstnär och född i Värmland 1862.
Vid den här tiden pågick det intensiva diskussioner i Sverige om flickors utbildning. Det fanns grupper i samhället som tyckte att kvinnors uppgift var att ta hand om hemmet och barnen. Det fanns ingen anledning till att de också skulle ha en teoretisk utbildning. Andra talade för att kvinnor faktiskt också hade rätt till ett eget arbetsliv. De första flickskolorna startades därför med ekonomiskt stöd från föräldrarna. Agnes Branting gick i flickskola och fortsatte sedan sin utbildning vid Slöjdskolan i Stockholm 1878 och två år senare vid Tekniska skolan. Hon var den första vid Tekniska skolan som specialiserade sig på textilkonst. 1884 tog Branting examen som teckningslärarinna med textil inriktning.
Hon fick anställning som mönsterriterska hos Handarbetets Vänner. Där fick hon möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Hon reste också till England för att studera textilier. Och 1891 tog Branting över uppdraget som konstnärlig ledare (chef) för Handarbetets Vänners.
1904 slutade Branting hos Handarbetets vänner och grundade i stället samma år textilateljén Licium.
Med stöd och hjälp av Branting bildades 1908 Pietas föreningen. Och i sitt hem på Styrmansgatan i Stockholm startade hon konserveringsverksamhet. Här genomförs viktiga räddningsarbeten av värdefulla textilier från kyrkor och museer.
Branting hade uppfattningen att sättet att restaurera de ofta mycket sköra kyrkliga textilierna var rent förstörande. Hon utvecklade därför en mer vetenskaplig konserveringsmetod.
Hon publicerade också egna artiklar och recenserade facklitteratur inom hemslöjd. Hon skrev böcker som till exempel "Medeltida vävnader och broderier i Sverige” (tillsammans med Andreas Lindblom) Hon höll föredrag och var delaktig i många utställningar.
Agnes Branting avled i april 1930 i Stockholm, och då tog hennes systerdotter Agnes Geijer över ledarskapet i Pietas konserveringsateljé.
