Det är måndagsmorgon i december år 2022 och sikten är god. Luften är ren och känns härlig att andas in. Vi rör oss snabbt in mot centrala Stockholm i en leasad snabbluftballong från SL. De ljudlösa propellrarna drivs med solel och vi färdas ca 100 meter över hustaken. Trots att det borde vara rusningstrafik syns bara enstaka bilar i Stockholms City.
Bakom den här essäsamlingen från 1994 står en stadsplanerare, en arkitekturkritiker, en kulturgeograf, en präst, ett par skönlitterära författare och flera andra slags skribenter. Vissa av dem beskriver sin samtid i Stockholm och spekulerar i hur staden kan komma att utvecklas, medan andra använder fantasin och beskriver specifika scenarier 2022, 2024, 2025 och 2029.
Citatet ovan är hämtat ur essän ”Stockholm år 2022 – drivhus för hållbar tillväxt”. Den handlar bland annat om hur Stockholm, Sverige och världen satsar på klimatsmart industri och mångvetenskapscenter, där studenter kan ta del av all tillgänglig kunskap. Pengarna till utvecklingen kommer bland annat från nedskuret militärt försvar. 238 sidor.
Innehåll
Lars Collmar: Inför en kräftskiva i Blecktornsparken augusti år 2029
Göran Rosenberg: En stad med mänskliga rum
Anders Ehnmark: Centralt placerad i ödemarken
Tommy Adamsson: Stockholm – handelsstaden
Beate Sydhoff: Den skapande staden
Theodor Kallifatides: Stockholm som metropol
Sindre Magnusson: Stockholm år 2022 – drivhus för hållbar tillväxt
Anders Ewerman: Stockholm en dag i slutet av maj år 2024
Bodil Jönsson: Hållbart
Ulla Herlitz: Den lantliga huvudstadsregionen
Tony Samuelsson: En resenär gör sig en tur söder om Söder år 2025
Sven Salen: Stockholm – en Östersjöhuvudstad
Frederique Boucher-Hedenström: Med Europaögon
Eva Eriksson: Visioner i Stockholms planeringshistoria
Författarpresentation
