På bilden ser vi en sida ur en vaccinationsjournal från Ingarö i Stockholms skärgård året 1884. Det man vaccinerade mot var den extremt smittsamma sjukdomen smittkoppor (variola).
I journalen ser man årsvis namn och ålder på de barn som vaccinerats, målsmans namn och yrke och vart i församlingen familjen hör hemma. Här finns även uppgifter om ympningsdag, alltså dagen för vaccinering, samt besiktningsdag. För att kontrollera att vaccinet verkat återbesökte vaccinatören patienten efter ett antal dagar. Journalen innehåller även uppgifter om hur många i församlingen som vaccinerats totalt och är underskriven med vaccinatörens namn.
Vaccinationer mot smittkoppor gjordes med så kallad ympning. En procedur där material från en sjuk person läggs på en frisk persons hud och där huden sedan rispas. Smittämnet orsakar då en infektion som oftast är mild jämfört med den vanliga och personen blir därefter immun.
I Sverige utfördes den första smittkoppsvaccinationen 1801 och 1816 blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn mot smittkoppor. Antalet insjuknade i smittkoppor minskade då avsevärt, men det förekom ändå utbrott under hela 1800-talet.
Cirka 300 000 personer dog i smittkoppor i Sverige under åren 1750 – 1900. Till det kom ett stort antal som blivit blinda, döva, vanställda, eller fått andra komplikationer av infektionen. Sedan 1980 räknar Världshälsoorganisationen, WHO, smittkoppor som en utrotad sjukdom. Viruset finns numera inte i ”vilt” tillstånd, utan enbart i laboratorier.
