Edvard och Sophie Heckschers stiftelse lät uppföra huset 1912-1913. Syftet var att ordna bostäder för fattiga nyanlända judar från Östeuropa. Byggnaden kom därför att kallas ”judehuset”. Huset ligger på Klippgatan 19, nära Vita Bergen på Södermalm, och har en annan funktion idag.
Sophie Heckscher var drivande i att grunda stiftelsen och uppföra huset. Ritningarna gjordes av arkitekten Axel Bergman 1912. Byggnaden är i 5 våningar (utöver markplan och vind) och består av ett gathus med flygel inåt gården. Lägenheterna är grupperade kring tre trapphus, som har ingångar från gårdssidan (19A, 19B och 19C).
Huset innehöll små lägenheter och familjerna bodde mycket trångt. På ritningarna framgår att de flesta lägenheterna bestod av 1 rum och kök eller kokvrå. Toaletter låg ute i trapphuset och badrum nere i källaren. Husets värdinna hade en lägenhet på 3 rum och kök.
På markplan inrymdes en "arbetsstuga" där barn kunde lära sig praktiskt hantverk. Här fanns slöjdsal, vävrum och rum för korg- och borstbinderi. Namnen på ritningarna för de olika våningsplanen är lite luriga. ”Undervån.” motsvarar markplan och ”bottenvån.” ligger en trappa upp.
Bikoff - en av familjerna som flyttade in 1913
Familjen Bikoff bodde i 1 rum och kök på tredje våningen, uppgång 19A. De var sex personer i den lilla ettan – föräldrarna Salomon och Edla, deras tre barn Rosa, Tora och Robert samt den inneboende änkan Fruma Gerschman. Familjen flyttade från huset 1923.
Salomon Bikoff (1884-1968) och Edla Bikoff (1874-1947, flicknamn Gerschman ) var födda i Ryssland (Pelikan i nuvarande Belarus och Vilna/Vilnius i nuvarande Litauen). De tre barnen Rosa, Tora och Robert föddes i Sverige 1907, 1909 och 1913. Litauiskfödda Fruma Abramowa Gerschman (födelseort Vilna, 1854-1924) var inneboende hos familjen 1913-1919.
Edla och Salomon Bikoff kom till Sverige från Ryssland 1905. Det var en tid då judar utsattes för våldsamma förföljelser i Ryssland. Salomon arbetade som lumphandlare och skräddare i Sverige. Polisen bemötte honom med misstro och han blev bland annat arresterad misstänkt för spioneri 1914.
År 1918 infördes krav på pass för utländska medborgare som vistades i Sverige. Salomon och Edla saknade pass och behövde därför söka så kallad uppehållsbok från och med 1918. Salomon Bikoff blev svensk medborgare 1922.
