Tre gulnade handlingar som innehåller en judisk kvinnas ansökan om och bifall för praktikplats på röntgenavdelning år 1945.
Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

Charlottes levnadsbeskrivning från tiden i Nazityskland - en ansökan om praktikplats

En av de som kontaktade Stockholms stads kommitté för statslösa flyktingar under 1945 var Charlotte, född 1898 i Breslau, Tyskland. Charlotte var judinna och kom till Sverige som statslös flykting i juli 1939. Anledningen till att de judiska flyktingarna var statslösa var att de i samband med Nürnberglagarnas införande förlorade sitt tyska medborgarskap.

När Charlotte kom till Sverige fick hon arbetstillstånd för att arbeta som växeltelefonist, men hon hade en universitetsutbildning som röntgensköterska. Ett jobb hon gärna skulle vilja arbeta med även i Sverige. Hon undrade om Stockholms stads kommitté för statslösa flyktingar kunde hjälpa henne. I samband med sin ansökan skickade hon även in sin levnadsbeskrivning.

Charlotte berättar i brevet att när hennes mor dog 1933 blev hon tvungen att stanna i hemmet tillsammans med sin 80-årige far. Hon skriver vidare ”I egenskap av jude skulle jag ej heller kunnat få anställning.” En grundläggande del av den anti-judiska politiken i Nazityskland under 1930-talet var den så kallade ”ariseringen”. Den innebar bland annat att judar utestängdes från arbetsmarknaden. Stegvis förbjöds judarna att arbeta inom olika yrken och fråntogs på så sätt alla möjligheter att försörja sig.

”Efter min fars och brors död den 30 december 1938 och med hänsyn till de alltjämt tillspetsade förhållandena i Tyskland måste jag lämna mitt hemland.” fortsätter Charlotte.

Kuratorn vid kommittén, Astrid Regnell, skriver till sjukhusdirektören vid Södersjukhuset och anhåller om att Charlotte ska få ”hospitera” (praktisera) vid sjukhusets röntgenavdelning. ”Det vore önskvärt om hon finge uppfriska sina kunskaper och att man kunde undersöka hennes möjligheter att åter arbeta i sitt ursprungliga arbetsområde.”

I handlingarna ser vi vidare att Charlotte blir erbjuden en plats vid röntgenavdelningen.

I pdf:en kan du läsa tre handlingar i ärendet.

Om arkivet: Stockholms stads kommitté för statslösa flyktingar bildades den 10 juni 1944. Kommittén skulle i första hand fungera som förmedlande myndighet med ärenden av de mest skiftande slag som bostads- och arbetsproblem, yrkesväglednings- och utbildningsfrågor samt frågor om pass och medborgarskap.

 

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad