Vintern 1886 har den tillförordnade länsmannen i Brännkyrka kommun Johan Thörnell retat upp många människor boende i trakten kring Liljeholmen. Så pass att de skriver till Kungliga Befallningshavande (dåtidens länsstyrelse) och kräver att Thörnell omplaceras till "en för honom lämpligare plats". De som undertecknat denna petition menar att förmannen för landtpolisen bör vara "en på samma gång allvarlig och kraftig, men tillika human, lugn och lidelsefri man" – egenskaper de anser att Thörnell fullständigt saknar.
Petitonen renskriven:
Till Kongl. Majestäts Befallningshafvande i Stockholms län!
Sedan åtskilliga år tillbaka har såväl från statens som från Brännkyrka kommuns och äfven enskilda personers sida icke obetydliga uppoffringar gjorts för vinnande af en ordnad polisbevakning i trakten närmast Stockholms södra tullar och synnerligast i den tätt befolkade nejden utom Hornstull. Det kan också ej nekas, att den landtpolis, som derstädes varit anstäld, verkat till gagn för ordningens befrämjande och betryggande af den personliga säkerheten, hvilken i dessa nejder icke sällan kan vara utsatt för ganska allvarsamma faror. Men skola kommunens medlemmar finnas villiga, att fortfarande bära en extra utgift för detta syfte, och skola de med godt samvete se, att äfven statens medel för ändamålet användas, så fordrar ock hvarje rättänkande samhällsmedlem att omförmälda polisväsende så ordnas, att det goda, som derigenom vinnes, icke uppväges af obehag, som förorsakas nejdens fredliga och rättskaffens inbyggare.
Att härvid ligger största vigt derpå, att förmannen för landtpolisen är en på samma gång allvarlig och kraftig, men tillika human,
Sid 2
lugn och lidelsefri man, som ej blott med skarp blick förmår upptäcka fel och öfverträdelser av lag och ordning, utan också med moget pröfvande klokhet förstår att lämpligast förebygga utbrottet av laglösheten, och redan genom sina personliga egenskaper, så vidt möjligt utan anlitande af lagens arm, moraliskt öfvar ett välgörande och fostrande inflytande; allt detta är ju uppenbart.
Står deremot i spetsen för denna landtpolis en person, som, der verkligt ingripande för en brottslings ertappande eller ordningens återställande erfordras, antingen är bortkommen eller råkar i vredesmod och då förfar oklokt, eller ock söker sak för persons skull, och i sin ifver att fälla drager skaror ej blott af mer eller mindre felande, men också alldeles oskyldiga inför domstolen, ofta nog i så lumpna småsaker, att de måste framkalla så väl den rättsökande allmänhetens som sjelfva rätten stundom löje, stundom harm, under det kanhända hvarken skäl eller bevis förefinnas mot de förment brottslige; - då varder polisinstitutionen förhatlig och sjelfva rättsmedvetandet tager en olycksbringande anstöt deraf. Skulle sedan moralen hos en sådan ordningens man lemna rum för mer än en mening om dess halt, då måste nödvändigt den skada, gagnet af densamma. – Men så bör, så får det ju icke vara.
Det är af sådan anledning, som vi, Undertecknade, medlemmar af Brännkyrka kommun och boende inom det distrikt, hvarest tillförordnade länsmannen Herr. J. Thörnell har sig ombetrodd vården om och förmanskapet för landtpolisen, våga hos Kongl. Majestäts Befallnings-
Sid 3
hafvande vördsamt anhålla, att bemälde t.f. länsman och landtpolisförman måtte varda förflyttad till en för honom lämpligare plats, helst vi, huru länge vi än haft fördrag, icke längre kunna ignorera hans fullkomliga olämplighet såsom en lagens och ordningens oveldige representant.
Men, enär vi äro lifligt intresserade för en fortfarande polisbevakning på platsen, helst en sådan här är oundgängligen nödig och vi också såsom medlemmar af kommunen äro villiga att i vår mån till densammas aflöning bidraga; så våga vi vördsamt anhålla, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande behagade till polis förman utom Hornstull och, om så kan ske,på samma gång t.f. länsman inom distriktet, förordna annan och mera lämplig person.
Att den nuvarande t.f. länsman i området i så väl ofvan antydda som flera andra fall lemnar rum för befogadt missnöje är i orten så kändt och erkändt, att vi desto hellre med all tillförsigt våga hoppas bifall till nu gjorda framställning.
Brännkyrka den 12 Februari 1886.
N. Aug Nilsson arendator af garden till Stora gröndal
Carl Haglund dito Fångelsången
För St: Katrineberg samt Årsta och Westberga gårdar, se nedan
C O Vougt Carl Westfeldt [Svårtydd namnteckning]
C O Johansson nr 15 Årstadal
Eric [svårtytt efternamn] Lills o Stora Katrineberg
A G Johansson Grönbrink Nr 3
C J Johansson Nybohof
[svårtydd namnteckning] för Gröndal
J A Drougge Charlottendal
Gustaf Johansson Helenedal
P A Wedholm Charlottenburg
C J Köllerström dito
Olof Haglund
C E Svensson
C J Heidström
M Jonsson
J Pettersson Helendal N 2
H Carlsson Lilla Nybohof
J A Gustafsson Helenedal N 2
J Andersson Profningsanstalten
J Eklund Liljeholmen
A Sjöstedt Alfridaberg
J Aug Bergström
Johan Åberg Årsta
F A Johansson adress Årstadal No 20
O J Eriksson Grönbriknk No 4
Edvard Schröder Charlottendal No 1
August Engström Årstadal 20
G Åberg dito
G Nilsson dito
C J Spartan dito
E G Pettersson Årstadal No 10
J P Jansson Årstadal 16
P J Palm Årstadal No 4
P J Jonsson Årstadal No 11 & 12
P O W Svensson Johannisberg
J Jansson Nybohof
Alf. Olsson Årstadal
Joseph Degen Löfholmen
Längst ned har N. August Nilsson, arrendatorn av gården till Stora Gröndal, lagt till följande:
Till parken vid Stora Gröndal utströmma under den blida årstiden, mest ifrån Staden ock Söndagarna, Stora folkmassor, der de tillåtas slå sig ned, och har extra polisen före Herr Törnell dervid omsorgsfullt sökt vidmakthålla årdningen, hvaremot Törnell der aldrig af mig varit synlig då jag mångfaldiga gånger der sökt honom till jälp. N. Aug. Nilsson.
