Sista gången Stockholm hemsöktes av pesten var året 1710. Den kom med båt från Livland under sommaren och härjade som värst under den långa och regniga hösten, för att klinga av när kylan kom sent i december. I kombination med flera år av krig, missväxt och svår hungersnöd slog pesten hårt mot en redan utarmad befolkning. Särskilt städerna angreps svårt.
I de trångbodda bostäderna, bland loppor och råttor, utan större möjlighet att sköta sin hygien, drabbades barn och fattiga allra värst. Det har uppskattats att nära en tredjedel av stockholmarna dog, ungefär 22 000 personer.
"Staden ifrån flere syndastraff och landsplågor, hwar och en lärer låta sig wara angelägit, en slik fahrsot igenom guds wälsignelse i giörligaste måtto att förekomma, dämpa och qwäfja."
I det här dokumentet från stadens Magistrat och Rådhusrätts arkiv kan man läsa om de regler och förordningar som det kungliga rådet, överståthållaren tillika magistraten införde i Stockholm under pestens sista utbrott. Det är undertecknat i Stockholms rådhus den 20 september 1710.
Man hade uppfattningen att pesten spreds av olika djur som hundar, svin och katter varför befolkningen uppmanades att avliva sina djur. ”åtwarnas hwar och en att hålla sina hus, gårdar, gator och ränstenar wäl rena, samt afskaffa utur husen så och af gator och gränder sine swin, hundar och katter”
Man trodde också att viss typ av stickande rök från enris och svavel renade luften. Människor uppmanades därför att både röka själva samt att röka sina hus och gårdar. Även gator och offentliga platser röktes dagligen. Sängkläder eller gångkläder efter personer som avlidit fick inte återanvändas förrän de var ordentligt rökta. Att trotsa förbudet ledde till livstidsstraff. Samma gällde om du umgicks med en pestsmittad eller om du som pestsmittad vistades på allmänna platser.
De hus där det bodde pestsmittade märktes med ett vitt kors på ytterdörren. Att flytta till annan adress förbjöds. Anade man att en höll på att insjukna skulle man direkt kalla på läkare eller barberare genom att hänga ett vitt lintyg i sitt fönster. Läkaren eller barberaren skulle då snarast hämta medicin till den sjuke från något av stadens apotek.
”Enär någon kiänner sig af siukdomen wara angripen, och så mycket nödigare att han straxt och utan ringaste drijsmåhl låter till sig kalla medicum el. chirurgum som dhen gång bare siukan är befunnen wara af den beskaffenheet, att dä tienl. medicamenter straxt och utj begynnelsen blifwa brukade warder den siuke till hällsan förhulpen warandes Doctores medicine (…) sampt Barberare mäster (…) uthsedde och af höga wederbörande förordnade att betiena dem som af berörde siukdomb blifwa behäftade hwilckas huus och Logementer uthan med ett uthan för fömstret hängande hwitt Linkläde blifwa betäcknande. Men skulle desse Doctore och Barberare i hastigheet tjenlige medicamenter på Apotheken hämptas eftersom på alla Apotheken anstalt derom giord är, att slijka nödige medicmenter der tillredde kunna bekommas.”
I samband med dödsfall gällde olika regler för fattiga och rika. Så snart någon ”af dhe fattige blif. död bör sådant af grannarene, el. dem som först kundskap deraf undfå utj Stadzens Politie Collegio straxt kundgiöras,” Begravningen skulle ske skyndsamt. Men då någon ”af dhe förmögnare aflider” skulle de anhöriga kunna lämna bud till kyrkovärd, klockare eller likbudare. Vissa regler gällde ändå för alla. Inga lik skulle svepas eller bäras ut ur huset, utan skulle ”straxt wijd dödsmåhlet läggias i kistan med det lakan, som dhen döda aflijdit uppå, då sedan kistan bör genast igenslås och uthbäras.” De förmögnare genom särskilt förordnade likbärare. Det ” tillåtes intet, att någon skiänkning af wijn el andre drycker må skie.”
Att hålla någon form av fest, gästabud eller bankett var strängeligen förbjudet under pestens tid.
Den som bröt mot förordningarna dömdes till 50 Daler silvermynt, eller ”den som icke årckar boten plichta(r) med kroppen.”
Dokumentet är transkriberat i sin helhet här under.
Sid 1:
Alldenstund man icke allen[ast i] anseende till de swåre och smittosam[me] siukdomar, hwar med gud den högste har behagadt hemsökja åtskillige af wåre grannar och naboer, utan och i betrachtande af den fahrsot, som här i Staden sig begynt inrijta, nogsamt kan hafwa orsak, att befruchta någon widare anstöt och swårighet af smittosamma siukdomar; fördenskull och emedan, näst en trogen och andächtig bön, att den nådige guden täches i nåder förskona wårt hårdt beträngde K: fädernesland och denne Staden ifrån flere syndastraff och landsplågor, hwar och en lärer låta sig wara angelägit, en slik fahrsot igenom guds wälsignelse i giörligaste måtto att förekomma, dämpa och qwäfja: ty har
Sid 2:
Har hans höggunstl. Excell:ce H. Kongl: Rådet och Öfwerståthållaren tillijka med Magistraten, förutan den anstalt och de förordningar, som redan till wederbörande giorde äro, funnit nödigt hwarjom och enom till behörig rättelse och till befrämjande af hwars och ens wälfärd för denne gången följande att förordna.
1) åtwarnas hwar och en att hålla sina hus, gårdar, gator och ränstenar wäl rena, samt afskaffa utur husen så och af gator och gränder sine swin, hundar och katter, hwilke lätteligen kunna inlöpa uti anstuckne hus och gårdar, och sedan draga med sig siukdomen uti de hus och gårdar, som frije äro. Försummes detta skola icke allenast sådanne Creatur, hwar de finnas, blifwa ombrachte, utan och äganden wara till nedaskrefne böter förfallne
Sid 3:
2) Såsom det är nödigt, att ett tienl:t (=tjänligt) rökande brukas, och Magistraten derföre giordt den anstalt, att på Torgen och dhe publique platzer skall Rökas; altså åligger hwar och een, så i Staden som på Mallmarne, att utj sine huus och gårdar låta ett slikt Rökande anställa; wählwettandes, att den som sådant icke efterkommer, och ey af oförmögenheet derifrån hindras låter alfwarl. blifwa tillhållen det att wärckställa.
3) dhe Lijn: och sängkläder, som dhe siuka burit, legat el. dödt uppå, skola icke wijdare brukas, uthan straxt rökas och utj ett särskilt rum inlåsas, och förbiudas wijd lijfstraff, att slika kläder el. besmittade wahror föra uthur det ena huset i det andra.
4) Emedan hwar och een både af naturl. öömhet om sin egen wällfärd som och en Christelig Kierlek och skylldigheet emot sin nästa
Sid 4:
bör noga tillsee att han hwarcken sielf blif. smittat el. andra besmittar: ty bör ingen hafwa något umgenge med dhe Personer el. dhe huushållen hoos hwilcken någon siuk el. död finnes oachtadt att man denn siuke el. döde igenom slächt: swåger: fränd el. wänskap kan hafwa warit förbunden.
5) Ingen som af fahrsotenär el warit behäftadt må understå sig wijd lifstraff att infinna sig warest mycket folck är församblat såsom i Kyrkior wijd rätteren, på allmenne plattzer och hoos publique Personer.
6) Skohle icke allenast dhe husen som af den smittosamme fahrsoten blifwa antände med ett hwitt Kryss uthmärckas uthan och dhe Personer som siuke warit och komma att gå uthi således utecknas att manfolcken bära hwijta kiäppar och qwinfolcken
Sid 5:
hafwa utj handen el om armen ett hwitt lijnkläde.
7) Till förekommande af alla underslef bedrägeri och wåldsamheter som med berörde kårsanstrykande el uthplägnande på Portarne kunna skie warder hwar och een wed Lijfstraff förbudit antaget [osäker tydning] något kårs på Portarne att anstryka el uthstryka uthan bör sådant efter Magistratens godtfinnande och bepröfwande utaf dess betienter och tillordnade förrättas.
8) alldenstund Boflyttningar utj desse tijder stor olägenheet och fahra derigenom kunna förorsaka, att huushållden och tienstehjon med hwarannan sagt [osäker tydning] dhe friska med siuka komma att blandas, fördenskull uthwarnas här med att inge flyttningar utj innwarande hlst måge skie, uthan lärer hwar och een med sine huswärdar
Sid 6:
Därom komma öfwerens att dhe förblifwa wed sine förre Contracter och Logementer till nästkommande Påske tijden. Uthen så frampt någon flyttning nu oungengel. Måste skie, så bör hwat och een låta wara angelägit att blifwa underrättadt om det hus han flyttar utj så inge friske flytta utj dhe huus som af siukdomb äro behäftade, blifwandes och husägande al. warl. förmante att icke anslå någre hyre sedlar på dhe hus som af siukdom warit antände.
9) Enär någon kiänner sig af siukdomen wara angripen, och så mycket nödigare att han straxt och utan ringaste drijsmåhl låter till sig kalla medicum el. chirurgum som dhen gång bare siukan är befunnen wara af den beskaffenheet, att dä tienl. medicamenter straxt och utj begynnelsen
Sid 7:
blifwa brukade warder den siuke till hällsan förhulpen warandes Doctores medicine H. Grym och H. Burchard, sampt Barberare mäster [osäker tydning] Zyrfogel uthsedde och af höga wederbörande förordnade att betiena dem som af berörde siukdomb blifwa behäftade hwilckas huus och Logementer uthan med ett uthan för fömstret hängande hwitt Linkläde blifwa betäcknande. Men skulle desse Doctore och Barberare i hastigheet tjenlige medicamenter på Apotheken hämptas eftersom på alla Apotheken anstalt derom giord är, att slijka nödige medicmenter der tillredde kunna bekommas. Dhe som icke äro af den förmögenheet att dhe icke kunna kiöpa medicamenter hafwer att undfå dem uthan betahlning i Staden på Jutelii Apothek wed Stora Torget förgyllta örnen på Norremalm
Sid 8:
utj Norberg Apothek Leijonet på Södermalm Strobils Apothek Eenhorningen och på Ladugårdzlandet Berendts Apothek Biörnen, doch skohla dhe först undfå en Zedell el. attest om dheras fattigdomb af en utaf förenembde Doctorer och Barberare.
10) dhe som af fahrsoten äro siuke och åstundar att blifwa af wördige Presterskapet besökte, Kunna igenom Klåckaren undfå efterrättelse om dhe Präster som af höga wederbörande äro förordnade att betiena slika siuke.
11) På dhet att smittan af siukdommen igenom gudz wählsignelse så myckit giörligare må förekommas; Ty är den anstalt redan giord att ett allmänt siukhuus ytterst på Ladugårdslandet Nedre wed Siön utj den så kallade
Sid 9:
La Valeers tompt blif. inrättat. Hwarföre enär någon blif. af fahrsoten beswerat han sådant utj Politie Collegio angif. så att den siuke må kunna till berörde siukhuus befordras deräst dhe siuke skohle undfå behörig skiötzel och hielp af Doctore Barbera och Medicamenter och annat tillbehör, dhe fattige uthan betahlning. och dhe förmögnare för en skiählig wederkiäntzlo; hwilcka senare böra sig icke undandraga, att meddehla, sine tienstehion någre ringe sängkläder och behörigt understöd.
12)Så snart någon af dhe fattige blif. död, bör sådant af grannarene, el. dem som först kundskap deraf undfå utj Stadzens Politie Collegio straxt kundgiöras, på det behörig anstalt om en skyndsam begrafning med hwad mehra, som dher till hörer må kunna giöras, men då någon af dhe förmögnare aflider, kunna wederbörande få underrättelse hoos
Sid 10:
Kiörkowärdarne, Klåckaren och likbiudaren, hwaräst lijkbärarne äro att igenfunna, och huru med begrafningen skall förhållas.
13) Inge lijk skohla swepas el barn uthbäras, uthan skohla dhe straxt wijd dödsmåhlet läggias i kistan med det lakan, som dhen döda aflijdit uppå, då sedan kistan bör genast igenslås och uthbäras, dhe förmögnare igenom wissa dhertill förordnade bärare och dhe fattige igenom gubbarne hwilcke seenare, så wähl som förre, skohla med wissa teckn uthmärckas; wijd begrafningar tillåtes intet, att någon skiänkning af wijn el andre drycker må skie.
14) Inge begrafningar skohle skie med något samqwäm process beklädning, bårkläde el långkappor
Sid 11:
Och förmanas hwar och een, att icke af nyfikenheet el elljest infinna sig utj husen, på gatorne el wed begrafnings platzerne, efter som annan wed slike tillfällen lätteligen kan besmittas.
15) Såsom dhet förnimmes att åhtskillige och warda om nätterne uthburne och begrafne, hwarom wederbörande ingen kundskap hafwa, hwilcka dhe äro, el hwadan dhe kommit antingen dhe af fahrsoten, annan siukdomb el. på annat sätt äro omkombne, hwarigenom kan hända att mången frisk af umgienge lätteligen torde komma att besmittas; altså till förekommande af slika och andre oanständigheter och der af flytande olägenheter förbiudes hwar och en så i Staden som på Mallmarne att låta någon död nattetijdh uthbära:
16) Förbiudes allfwarl. Att ingen må
Sid 12:
med skieldsord el elljest på nogot sätt förolämpa dem, som till död bärare el någon annan härtill hörande förrättning äro antagen och förordnade; och tillåtas ocke att någon må få betienna sig af andra bärare, än dem som där till förordnade äro.
17) warder hwar och en påmint och uthwarnat, att icke anställa någre gästabud, samqwäm el Pancqueter, emedan sådant är både [svårtytt ord] och skadeligit.
18) På det att ingen af denne Stadzens innewånare må förorsaka hoos andre någon smitta, och dhe jemwähl måge kunna obehindrad passera och resa till dhe orter dhe åstunda ty warder här med antydt och påbudit, att ingen ehn han ware må hwarcken resa här i från och begifwa sig an-
Sid 13:
tingen till andra sid- el. uppstäder i Rijket, el någonstädes uthfara, att förblifwa på Landsbygden, med mindre han först bewist sig wara för fahrsoten frij och deröfwer undfåt Magistratens behörige attstatum.
19) Ehoo som befinnes wara förgäten både af sin egen wälfärd och den christeliga plicht och kiärlek som han sin nästa skylldig är, att han föregående nyttige och nödige förordning och dhe dher utj giorde åthwarningar icke ställer sig till hörsam efterrättelse, uthan här emot utj en el annan måtto bryter, skall derföre straffas med 50 d. Silf Mt böter, och skall den som icke årckar boten plichta med kroppen. Stockholms Rådhuus d. 20 Septembr. A. 1710.
