Den kvinnliga rösträtten i Sverige infördes senare än i både Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915). Flera gånger hade den kvinnliga rösträtten tagits upp i riksdagen men länge var det endast den manliga allmänna rösträtten (som uppnåddes 1909)man diskuterade, kämpade för och tog på allvar. Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram 1919, tyst och utan debatt. På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.
Äntligen kvinnlig rösträtt i Sverige
Om du använder en text som källa ska du alltid ange vem som skrivit texten. Om det är en arkivhandling ska du ange var (i vilket arkiv) originaltexten finns. Om det är en bok eller artikel ska du ange utgivare och år om informationen finns tillgänglig.
Författare
-
Skapad
25 mars 1903
Utgiven av
Riksarkivet
Objekt-ID
Riksarkivet
Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt, SE/RA/730034/01/A/1
Har du frågor om texten ska du kontakta det arkiv, museum eller bibliotek där originaltexten finns. Ange länken till textens sida i Stockholmskällan så är det lättare för dem att hjälpa dig vidare.
Riksarkivet
CC-BY
Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). Mer om Creative Commons licenser
Mer i Stockholmskällan
Relaterade poster och teman
Uppdaterad