Ett kapitel om hur rörliga bilder blev ett folknöje i Stockholm, från filmen föreställande Oscar II under jubileumsutställningen på Djurgården 1897 – han lär ha blivit hänförd av att se sig själv på duken – till 1990-talets Heron City.
Att gå på bio har varit olika populärt i olika tider. På 1920-talet var Greta Garbo den stora stjärnan, och hennes filmer såg man på påkostade, teaterlika biografer, som Rivoli på Sveavägen 52 eller Olympia på Birger Jarlsgatan 41A. Men snart kom ljudfilmen, som krävde andra slags salonger, och sedan kom TV, och då dög inga salonger alls, utan folk stannade hemma. Men biograf-Stockholm hämtade sig också efter det. 4 sidor.
Utdrag ur Ericsson, Niklas, Stockholm : historien om den stolta staden. - 2002. - S. 199-202
Ange titel, författare, utgivningsår och bokförlag om du vill göra en källhänvisning till boken. Om du vill använda Stockholmskällans beskrivning av ett litteraturtips som källa ska du skriva ut länken i webbläsarens adressfält och datumet du var inne på sidan. Exempel: Hämtad från Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31292 Hämtad 2023-06-12
Författare
Jörgensen, Christer (f. 1967)
Utgivningsår
2002
Utgiven av
B. Wahlströms bokförlag
ISBN-nummer
Stockholms stadsbibliotek
ISBN 91-32-32669-6
Via länkarna på sidan ser du på vilka bibliotek och skolbibliotek boken finns att låna. Har du frågor eller synpunkter angående litteraturtipset ska du kontakta Stockholms stadsbibliotek.
Du som vill använda text, omslagsbild eller annan information från de verk Stockholmskällan tipsar om behöver kontakta respektive förlag. Undantag: Publicerad text blir upphovsrättsligt fri 70 år efter författarens död.
