(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid fornlämningen)
I dag är Valla å reglerad i ett djupt dike, men tidigare bör den ha varit ett betydande vattendrag, som kan ha utgjort ett hinder för dem som färdades längs Göta landsväg. Någon form av överfart måste därför redan tidigt ha funnits, kanske ett vad eller en enklare träbro. Senare byggdes en permanent bro av sten.
Stenvalvsbron över Valla å var tidigare kraftigt raserad. Endast grundstenarna till de båda landfästena och rustbädden av trä fanns kvar. Den övre delen av bron rekonstruerades 1998. Eftersom äldre avbildningar saknas gjordes denna rekonstruktion efter en valvbro av liknande typ vid Alby i Botkyrka. Albybron ligger också utmed Göta landsväg och är byggd omkring 1890. Det är inte känt hur gammal stenvalvsbron över Valla å är, men den kan tidigast vara anlagd under 1700-talet.
Under 1700- och 1800-talen, då trafiken söderut från Stockholm hade flyttats över till den nya landsvägen via Hornstull, kallades vägsträckningen över Årstafältet “Kyrkvägen“ eftersom den ledde till Brännkyrka kyrka. En av de många som på söndagarna färdades denna väg för att besöka gudstjänsten var Årstafrun, Märtha Helena Reenstjerna (1753-1841).
Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.
Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.
