År 1935 gjorde dåvarande gatuborgarrådet i Stockholm, Yngve Larsson, en längre studieresa i USA. Under hösten det året publicerades i Dagens Nyheter (DN) en lång artikelserie där Larsson skildrade sina intryck från resan. Den första artikeln inleds dock med ett minne från mitten av 20-talet, och det handlar om en resa i flygets barndom från Gotland till Lindarängens flygstation utanför Stockholm. Yngve Larssons artikelmanus finns i hans personarkiv på Stockholms stadsarkiv och kan läsas här, dels genom att klicka på bilden ovan, dels som enskriven text nedan:
"[andra delen] Med ett ryck av spänning höra vi motorerna börja gå, planet hoppar några ögonblick mot vågorna, och vi stiga upp i sommarnatten, mörkblå mot öster men ännu med ett skimmer av kvällens guld mot väster. Högre och högre, nu se vi hela norra Gotland under oss, Östersjön på båda sidor, och vi brusa ut över havet vid Kappelshamn. Under motorernas sjungande fara vi trygga som på en enorm landsväg över havet, men djupt under oss visar en skonares kraftiga rullningar, vilken natt man haft att vänta på Visbybåten. Kappelshamns fyr försvinner bakom oss, och tjugu minuter därefter se vi den första fyren på fastlandssidan. Vi börja klättra norrut på stora segelledens rad av fyrar upp mot Dalarö. "Ihre Hauptstadt hat eine hervorragende Lage!", yttrar en tankspridd resenär, när vi passera den rikt upplysta svenska flottan vid Nynäs. Några minuter senare svepa vi tätt över segelbåtarnas masttoppar vid Lidingöbro och äro inne i flyghamnen, där ressällskapet vaknar och börjar samla ihop sitt pick och pack. Ingenting slog mig så vid denna underbara färd som den snabbhet, med vilken vi resenärer vänja oss även vid underverk. Denna fantastiska flykt över Östersjön hade för passagerarna redan blivit något självfallet och vanligt, precis som en gång övergången frän hästskjutsarna till den lika underbara, avståndsförkortande järnvägen, eller från järnvägen till bilarna, som åter skänkt oss de mångmila landsvägarna och det vilda landskapet. Vilka underverk! Jules Vernes fantasier från min ungdom äro torftiga, jämförda med denna propellerfågelns flykt genom den blå sommarnatten - och så är det i grund och botten med alla resor! Det är ett mirakel att på en dag kunna förflyttas från en våt och snöig vårmorgon i Skåne till det ljuva majvädret i Paris! Det är ett mirakel att pä någon vecka på ett flytande hotell gunga över Atlanten till den västerländska kulturens rika ooh äventyrliga nyodling i den amerikanska världsdelen! Hur mycket större och rikare är icke det moderna reseäventyret än romantikens fotvandringar och diligenser! Glöm icke detta, Du, som vill vara en pilgrim och vandringsman - glöm icke att förvånas, fångas och hänföras av resans underverk!"
