Exempel på släktforskningsfråga ställd från Tyskland våren 1940. Rechnungsrat Haesert i Berlin undrar om namnet Ramann. Ärendet gäller Hedwig Maria Friederika Ramann, senare Lilljestedt/Lilljenstedt. Förste arkivarie Gunnar Bolin svarar efter några veckor på förfrågan.
Så här skriver Britt Hedberg i boken Stadens minne. Stockholms stadsarkiv till år 2000 (Stockholmia Förlag 2002) om arierbevisen (sid. 158): "Den [tyska] nazistiska arierlagstiftningen tillkom alltså för att skilja människor av ariskt ursprung eller tyskt blod från främst judar och romer. Det gällde för dem som ville tillhöra de accepterade i samhället att bevisa sitt ariska ursprung och även religionstillhörighet i så många släktled som möjligt. Så tillkom arierbevisen, Abstammungsnachweis eller Ariernachweis, som under ett antal år markant ökade landsarkivens skriftliga forskningsärenden. […]
Oftast önskade brevskrivarna i arierärenden en genomgång tillbaka till ca 1800. För personer tillhörande SS krävdes småningom att de oblandade anorna sträckte sig tillbaka till 1750. Arierlagstiftningen inleddes i april 1933 med bestämmelser om att alla icke-ariska statstjänstemän skulle entledigas. Nürnberglagarna 1935 skärpte reglerna, bl.a så att judar och romer miste alla politiska rättigheter. […] Senare krävdes arierbevis för nästan alla områden i samhällslivet. Alltfler begärde per brev uppgifter om sitt ursprung både inom Tyskland och utomlands. Så uppstod och växte fram till andra världskrigets vändpunkt 1942 ett enormt nät av brev rörande forskning om ariskt ursprung mellan privatpersoner av olika nationalitet, kyrkliga församlingar, profana folkbokföringsmyndigheter, tyska beskickningar och konsulat, liksom bl.a. svenska konsulat, släktforskningsbyråer och arkivinstitutioner."
Stämpeln Kriegs-WHW på kortet betyder Kriegswinterhilfswerk. Den här handlingen ingick i evenemanget "En dag i Stockholm. Vad hände den 10 april 1940?" som genomfördes på Stockholms stadsarkiv den 10 april 2010.
