Kungörelse. Handlanden af mosaiska trosbekännelsen Abraham Horvitz, hvilken, såsom tilltalad för bedrägligt förfarande i handel...
Före 1838 hade judarnas liv i Sverige begränsats av olika lagar. De fick inte bosätta sig var de ville, inte gifta sig med någon av annan tro än den mosaiska och inte utöva alla yrken. De fick heller inte bli riksdagsmän. Det var därför i stort sett tre städer - Norrköping, Göteborg och Stockholm - som hade en judisk befolkning och församling. Ett yrke som var tillåtet var handelsmannens.
1838 kom en kunglig förordning betitlad ”Angående mosaiska trosbekännares skyldigheter och rättigheter i riket”. Judarnas främlingsstämpel togs därmed bort och de likställdes med övriga svenskar. Den officiella benämningen på denna trosgrupp skulle vara mosaiska trosbekännare. Precis som Abraham Horvitz benämns i denna efterlysning. 1 sida.
PS. Ett boktips för den som vill veta mer om judarnas liv i Stockholm: Glück, David (redaktör): Det judiska Stockholm (1998)
Om du använder en text som källa ska du alltid ange vem som skrivit texten. Om det är en arkivhandling ska du ange var (i vilket arkiv) originaltexten finns. Om det är en bok eller artikel ska du ange utgivare och år om informationen finns tillgänglig.
Författare
Överståthållarämbetet (1634-1967), Maré, S. de
Skapad
10 juli 1861
Utgiven av
Norstedt
Objekt-ID
Stadsmuseet i Stockholm
-
Har du frågor om texten ska du kontakta det arkiv, museum eller bibliotek där originaltexten finns. Ange länken till textens sida i Stockholmskällan så är det lättare för dem att hjälpa dig vidare.
Stadsmuseet i Stockholm
CC-BY
Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). Mer om Creative Commons licenser
Uppdaterad