En kvinna sitter vid en maskin i ett laboratorium där mjölkprodukter testas.
Foto
Fotograf: Svenska Dagbladet, Ronninger, Herman (1895-1976). Stadsmuseet i Stockholm

Interiör från Mjölkcentralens laboratorium. Dalagatan 3-7, Torsgatan 14-20

Här i kvarteret Läkaren stod mjölken i centrum från 1880-talet till år 2005.

Mjölkcentralen, senare Arla, anlade mejeriet 1884. Strategiskt med närhet till järnvägen. Det lilla mejeriet ersattes på 1920-talet av ett större. Efter tillkomsten av ett modernt huvudkontor på 1980-talet, upptog anläggningen nästan hela kvarteret. 2005 flyttade Arla ut. 

Mjölkcentralens bakgrund
I slutet av 1800-talet växte Stockholm enormt. Efterfrågan på mjölk ökade. Ett system med mjölkarrendatorer utvecklades, där distribution och försäljning sköttes av mejerier i stan. Med tiden väcktes tankar om centralisering. År 1915 gick jordbrukare ihop och bildade en ekonomisk förening kallad Mjölkcentralen, ”MC”. MC blev med tiden ledande producent av mejerivaror.

Mjölken såldes i små lokala mjölkbutiker. Redan år 1890 fanns det drygt 1 100 mjölkbutiker i Stockholm. På 1950-talet var de fortfarande ett vanligt inslag i stadsbilden.

Sortimentet i mjölkbutikerna var begränsat. Av hygienskäl var försäljning av andra livsmedel i samma lokal förbjudet. 1953 kom en ny hälsovårdsstadga då kylmöjligheterna hade förbättrats. Utvecklingen gick snabbt mot speceributiker och snabbköp.

Utkörningen av mjölk gjordes i början med häst och vagn. När MC:s nya mejeri invigdes år 1921, fanns det 250 hästar i stallet och eget hovslageri. Först 1935 var distributionsbilarna fler än hästarna.

Mjölkens förpackning har skiftat. Från stora plåtkannor och glaskärl till mindre glasflaskor som fylldes på i mjölkbutiken. Från mitten av 1960-talet slår Tetra Pak:en ut glasflaskorna. Tetrorna var mindre utrymmeskrävande, vilket också gjorde att mejeriet inte behövde byggas ut trots ökad produktion.

Uppdaterad