Konstnär: Wahlqvist, Ehrenfried
Material och teknik: Olja
Underlag: Duk
Mått i mm: 450X720
På Ehrenfried Wahlqvists målning från 1864 ser vi en lantlig idyll med vinteraktiviteter på och kring Hammarby sjö. Wahlqvist målade gärna ”ljusmotiv”- månsken, eldsken, dis och dimma. Han ansågs mycket skicklig och har här fått fram ett tunt dis med en gyllene lyster från en blek vintersol.
Konstnären har stått på stranden vid Liljeholmens stearinfabrik. I bakgrunden syns Danvikens hospital med sitt kyrktorn. Bakom eken skymtar Fåfängan vid Saltsjön. Den gamla vägen till Värmdö passerar tullen, går över en liten rännil längst in i viken och fortsätter längs sjön runt Danviksklippan innan den vid Lugnet svänger österut. Vägsträckan kallades ”Danviks tull och krokar”.
På vänstra stranden skymtar färgaren Carl Gustaf Hofwings malmgård från 1770-talet. Den blev senare bostad för tidningsmannen Lars Johan Hierta. I kvarnen Klippan på berget till höger maldes färg till Hofwings färgeri. Kvarnen fanns kvar till 1903 som en av de sista i Stockholm.
I förgrunden leder en man en häst med släde lastad med isblock. Två män arbetar med issågning, ett tungt och riskabelt slit. Isblocken travades upp i isstackar, för att sedan användas i isskåp i hushåll, butiker och näringsställen.
Längre bort på isen syns två pojkar som åker skridskor. Att kunna glida på isen har människor uppskattat ända sedan forntiden. Först kring 1800-talets mitt fick skridskoåkningen ett uppsving, genom att tillverkningen av järn och stål tog fart.
1918 inleddes schaktningarna för Danvikskanalen, det blivande inloppet till Hammarbyleden, som invigdes elva år senare. På 1940-talet bebyggdes Danviksklippan med nio 10-våningars punkthus med toppiga tak. De blev ett landmärke för hela området kring Danvikstull. Få områden i Stockholm har genomgått större förändringar under 1900-talet.
