Margareta Myrman var dotter till "gamle" ullkammaren Lars Myrman. Hon skrevs in på barnhuset den 21 november 1754. Någon tid innan inskrivningen hade hon erhållit underhåll genom Politikollegiets försorg.
Den 13 januari 1757 skickades hon tillsammans med tre andra flickor till kamelgarnsrederiförestånderskan Magdalena Rammot. Den långa och otympliga titeln betyder ungefär förestånderska vid spinneri där kamelgarn (av fr: camelot) tillverkas. Hos Rammot blev hon bara ett drygt ett halvår.
I slutet på oktober 1757 skrevs hon, av okänd anledning, in igen. Efter ytterligare nästan två år på barnhuset skickades hon i september 1759 till hustrun Sigrid Moman för att bli piga. Från samma tid som Margareta skrevs ut från barnhuset finns en mantalsuppgift som berättar om hennes föräldrars situation.
Den 60-årige ullkammaren Lars Myrman bodde då med sin 50-åriga hustru i en trästuga i vid Danvikstull. Hos dem fanns även släktingen och klädmakargesällsänkan Anna Myrman, 30 år. Hon hade en son på tretton år och fick fattighjälp från Politikollegiet.
Under 1760–talet har Margareta Myrman med all sannolikhet arbetat hos skilda husbönder som piga eller jungfru. Som sådan gifte hon sig nämligen den 24 januari 1768. Hennes brudgum var den österrikiske handelsmannen Michael Sebastian Span.
Vill du veta hur det gick för Margareta? Klicka på länken "Läs mer om Margareta Myrman".
Utdrag ur Främlingar i vardagen. Liv och pedagogik vid Stora Barnhuset i Stockholm på 1700-talet av Per-Johan Ödman och Mats Hayen (2004).
