På bilden syns till höger en bod som uppfördes mellan åren 1816-28. Till vänster ett sädesmagasin som troligen byggdes på 1800-talets andra hälft. Båda dessa byggnader är exempel på en vanlig magasinstyp som kallas fyrknutsbod, med timrade väggar, ursprungligen upphöjda från marken på hörnstenar samt med mindre öppningar för att ge god ventilation.
Längst bak i bilden syns en nu riven ekonomibyggnad.
Förr i tiden var dess bodar och magasin mycket viktiga, i dessa förvarades säd och andra varor som var viktiga för försörjningen. Gårdarna i Akalla drevs ursprungligen som självhushåll där största delen ersättning och skatt betalades i natura, varför säden behövde förvaras undan fukt och skadedjur under årets alla månader. Magasin uppfördes generellt fristående från övrig bebyggelse, och vanligen i två våningar där bottenvåningen kunde vara avsedd för redskap och övervåningen för säd.
Namnet Akalla kan tolkas som "åkarlarnas by" vilket syftar på Igelbäcken som ännu rinner söder om byn. Akalla by har gamla anor. I grönområdet intill byn ligger flera gravfält, som visar att platsen hade fast bosättning under järnåldern.
Akalla by omtalas första gången 1323, då jord i Akalla skänks till Uppsala domkyrka. Den äldsta kartan är från 1636. Än idag känner man från den kartan igen de olika byggnadernas läge,
terrängens formationer och den slingrande Igelbäcken.
Akalla by är den äldsta och största av de bevarade gårdarna på Järvafältet.
