I Östhammar har ett rykte börjat gå om barberaren Simon Erikssons hustru Elisabet Abrahamsdotter. Folk säger att hon tidigare varit gift med Mikael Skarprättare i Stockholm. Att på något sätt förknippas med en bödel ansågs vid den här tiden vara mycket skamligt. Därför reser Simon Eriksson till Stockholm för att reda ut hur det egentligen står till med hustruns bakgrund.

Den 18 maj 1661 kliver han in i Södre förstadens kämnärsrätts i kvarteret Jupiter på Södermalm. Ingen av rättens medlemmar har själv kännedom om hur det stod still med den döde Mäster Mikaels fruar, men man kallar in den stadens nuvarande skarprättare, nämligen Mikaels son: Jakob Mickelsson.

Jakob berättar att fadern hade haft två hustrur. Den första hette Cicilia och har varit enligt Jakob varit död i 21 års tid. Det vill säga hon skulle ha avlidit 1640. Den andra hustrun, som även är Jakobs moder hette Anna Eriksdotter och var född i Enköping. Hon ska ha dött i Norrköping för några år sedan.

Får vi tro Jakob Mickelssons vittnesmål är ryktet om Simon Erikssons hustru, Elisabet Abrahamsdotter, alltså falskt. När Simon Eriksson åker hem till Östhammar har han fått Jakob Mickelssons vittnesmål i skrift i form av en attest med sig. Med hjälp av det ska han nog kunna sätta stopp för den illvilliga ryktesspridningen.

Den skarprättare som ryktet handlade om var ingen mindre än den kände Mäster Mikael Reissuer, som innehade bödelsposten under 15 år från 1635 till 1650. Mäster Mikael efterträddes av en Anders Månsson Gadd, som vid sin död 1656 lämnade över jobbet till Lars Nilsson Hvitlock. 1659 blir Jakob Mickelsson stadens skarpträttare efter att ha konserverat (gift sig med) Nilsson Hvitlocks änka. Av det här protokollet framgår att denne Jakob Mickelsson var son till Mäster Mikael.