Tornkrönet med spiran Tre kronor liknar det som byggdes, men det finns skillnader. Klocktornet på ritningen är smalare och de fyra helgonstatyerna mer indragna. Mitt i krönet står en enorm staty av Sankt Erik, som valdes bort. Pelarna under taket ersattes senare av kolonner, takkupolen blev mer lökformad och änglarna på de nedre småspirorna blev till stjärnor.
Stockholms stadshus uppfördes mellan åren 1911-1923 och chefsarkitekten Ragnar Östberg gjorde olika förslag till tornavslutning under byggnadstiden. Från början tänkte sig arkitekten ett tungt slutet krön, men han ändrade sig och föreslog 1917 ett öppet tornkrön. Det utformades som ett klocktorn och var delvis var inspirerat av Storkyrkans torn.
På ritningar från 1917 var klocktornet placerat mer direkt på det murade tornet, men sedan tillkom en barriär. På ritningarna från 1919 har barriären lyfts upp och vilar på en insvängd övergång mellan det murade tornet och tornbalkongen. Tornkrönets mittersta del breddades därefter och fick kopplade kolonner. Sankt Erikstatyn tillverkades endast i gips och hamnade i tornmuséet inuti det murade tornet.
Ritningen är stämplad "Stadshusets ritkontor" men har ingen signatur. På ritkontoret arbetade flera arkitekter under ledning av Ragnar Östberg och ritarbetet pågick parallellt med byggandet. Stadshusbyggnadens utveckling kan följas kronologiskt 1911-1923 i en serie ritningar från Stadshusets ritkontor, som ingår Stadshusnämndens arkiv och förvaras i Stadsarkivet.
Ritningar på det färdiga tornet
Under ”Mer i Stockholmskällan” finns uppmätningsritningar av Stadshuset från 1923 när tornkrönet fått sin slutgiltiga form. Trots att ritningsarkivet från bygget innehåller ett stort antal skisser och ritningar till tornkrön, verkar det endast vara på uppmätningarna från 1923 som tornkrönet ritats som det utfördes.
