Kollektivhuset "YK-huset" ritades och uppfördes 1938-1939. De boende hade tillgång till daghem, mathiss för färdiglagad mat, städerska, tvättinrättning med tvätterska, restaurang och matbutik. Servicen skulle frigöra kvinnorna från hemmet, så att de kunde yrkesarbeta.
Byggnaden ritades av arkitekterna Hillevi Svedberg och Albin Stark 1938-1939. I bottenvåningen finns daghem, centralkök med två mathissar, restaurang och matbutik. I källarplanet finns gymnastik- och samlingssal, tvättinrättning och elevlokaler för en hembiträdesskola som föreningen skulle driva. Hemiträde var ett bristyrke då huset uppfördes.
Bostäderna ligger på plan 2-7. Det finns sju lägenheter per våningsplan: två på 4 rum och kök, två 3 rum och kök, en 2 rum och kök med kok- och matvrå, ett enkelrum med kokvrå och alkov samt ett ”städerskerum” utan kokvrå. Alla har bad, toalett och balkong på nybyggnadsritningen från 1938, men städerskerummen saknar balkong på ändringsplanen 1939.
En grundtanke var att separera hushållsarbete - städning, matlagning, disk och tvätt - från den egna familjebostaden. I lägenheterna fanns telefon för att beställa städning eller färdiglagad mat från köket, som levereras upp till bostadsvåningen via mathiss. Servicen bokades mot en kostnad och ingick inte i hyran.
Yrkeskvinnornas klubbs annonserade ut lägenheter i YK-huset med beskrivningen: ”Familjebostad utan hushållsbekymmer I nybyggnaden - Furusundsgatan 9 Full service med restaurant och livsmedelsbutik, våningsstäderskor, tvättinrättning, storbarnskammare med spädbarnsavd. under läkarekontroll. Gymnastiksal m. m. Färdiga för inflyttning den 15/9.” (kursiverad text citat ur annons i Dagens Nyheter 1939-04-22)
Kvinnorna bakom YK-huset
Fem kvinnor från Yrkeskvinnors klubb i Stockholm står som byggherrar för YK-huset: Célie Brunius, Greta Cembraeus-Thorén, Eva Hökerberg (då gift Nyblom), Lisa Sundh och Märta Zätterström-Jonasson. Klubben startades 1931 av Célie Brunius och Alva Myrdal.
Det var mycket ovanligt att en kvinnlig arkitekt ritat huset. Arkitekt var ett manligt definierat yrke och kvinnor tilläts först 1921 som ordinarie arkitektelever på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH). Hillevi Svedberg läste till arkitekt på KTH 1929-1933 och var den sjätte kvinnan som antogs som ordinarie elev där.
Hillevi Svedberg flyttade själv in i YK-huset. Hon hade tidigare bott i ”Markeliushuset” på Kungsholmen, som brukar räknas som Sveriges första kollektivhus. Hon var 1933-1935 anställd hos Sven Markelius och deltog också i Markeliushusets planering och genomförande.
Bostadsutställningen ”11 familjer visa sina hem”
YK-huset invigdes den 25 augusti 1939 med en bostadsutställning, som anordnade i samarbete med Svenska slöjdföreningen. Utställningen visade upp 11 tänkta hem, som möblerats av inredningsfirmor för fiktiva familjer ur olika inkomstklasser.
Här i Stockholmskällan finns en film från utställningen som visar upp huset, se under ”Mer i Stockholmskällan”.
