Luma lampfabrik är ett tidigt exempel på funktionalistisk industriarkitektur. Typiskt för "funkis" är byggnader i enkla geometriska grundformer, med platta tak, släta odekorerade fasader och ljusinsläpp genom stora fönsterytor. Ritningen till nybyggnad lämnades in i bygglovsansökan 1929.
Glödlampsfabriken ritades av Artur von Schmalensee och Eskil Sundahl vid Kooperativa Förbundets arkitektkontor. Byggnaden består av en huvudlänga och tre flyglar i 5 våningar. Flyglarna går ut i rak vinkel från huvudlängan, så att planen liknar ett liggande E. Ritningen visar norra fasaden, som vänder sig mot kajen och Södermalm.
Vi ser flyglarnas gavlar, med fem fönsterrader, och delar av den bakomliggande längan. Längan har tre fönsterrader, eftersom två fabriksvåningar har dubbel takhöjd. Ovanpå västra flygeln reser sig "lamptornet" – en inglasad kub som höjs upp av kvadratiska pelare. Lamptornet innehöll provrum för kontroll av glödlampor. Kuben var upplyst om natten och blev en reklamsymbol för Luma.
Luma lampfabrik uppfördes 1929-1930 av Kooperativa Fackföreningarnas Byggnadsproduktion. Redan första året sålde 3 miljoner glödlampor. Fabriksbyggnaden byggdes på efterhand och anläggningen växte ut rejält under 1930- och 1940-talen. Utöver lampor producerades bland annat radio- och TV-apparater och skivspelare.
Konstruktion i järn och betong
Fabrikens konstruktion utarbetades av Evert Strokirk i samarbete med ingenjörerna Hans Hansson och Nils Ranow. Stommen konstruerades i järn och ytterväggarna utfördes i pimsbetong.
Sektion- och planritningar i bygglovet är signerade av både arkitekterna Eskil Sundahl och Artur von Schmalensee och ingenjören Hans Hansson. Du hittar samtliga bygglovsritningar från 1929 under ”Dokument”.
