Astrid Lindgren skrev ”krigsdagbok” i sex år och förvarade skrivböckerna i tvättkorgen. Hon dokumenterade andra världskrigets framfart i världen och vardagen i Stockholm mellan 1939 och 1945 – hela kriget från början till slut. 2015, tretton år efter Astrid Lindgrens död, publicerades dagböckerna i en stor volym.
På flera sätt är krigsdagböckerna speciell läsning. Till skillnad från andra texter av Astrid Lindgren var inte de tänkta att publiceras, de kantas av urklipp ur olika tidningar och innehåller många personliga åsikter om kriget. Det var förmodligen bara i en privat text hon skulle välja att skriva om ”den lille söte Hitler” som far till Florens och ”kokar ihop” planer med Mussolini. Astrid Lindgrens arbete på säkerhetstjänstens avdelning för brevcensur gav henne dessutom information som andra inte hade tillgång till och hon berördes starkt av lidandet runtom i Europa.
Familjen Lindgrens liv på Dalagatan 46 påverkades av kriget, men var samtidigt ungefär som vanligt. Som husmor måste Astrid tänka på ransoneringarna som infördes och köpa fläsk, smör och skor i tid, medan både de vuxnas och barnens liv fortfarande innehöll nöjen som bio och dansskola. Det var också under den här tiden som idén till Pippi Långstrump föddes, boken som gjorde Astrid Lindgren till succéförfattare samma år som andra världskriget tog slut.
Kanske är det mest speciella med en dagbok om och från andra världskriget att ingen ännu visste hur det skulle gå. Inte kunde väl kriget pågå i mer än ett år? Och visst var det väl bara en tidsfråga innan Sverige skulle dras med? 366 sidor.
