1882 går tyfoidfebern i Årsta äng vid Liljeholmen. Genom Stockholms hälsovårdsnämnds 1:e stadsläkare pågår ett smittspårningsarbete. Journalen här har förtryckta frågor om hur smittan överförts till patienten och vad som gjorts för att hindra vidare smittspridning.
Just den här journalen berättar om den 27-årige slöjdskoleläraren Olof Nilsson, född den 12 maj 1855 i Brunsberg. På baksidan av journalen har en Ingemar Eriksson lagt till följande om omständigheterna kring Nilssons insjuknande:
Olof Nilsson förlofvad med Anna Jansson från Mariefrid (i Årstaäng) gick n. dagligen och stadnade 3-4 timmar hvarje afton under flickans sjukdom från det hon sjuknade och tills han sjelf sjuknade.
(Ingemar Eriksson)
I ett annat brev daterat den 3 oktober 1882, som finns bland handlingarna i Förste stadsläkarens arkiv, skriver O. M. Groth om de sjuka i fastigheten Mariefrid:
B. B.! [Bästa bror!]
Den typhoidfeber Patient som jag nyligen vårdat utom Hornstull, och som nu är convalescent insjuknade 23 augusti; bodde i lägenheten Mariefrid, straxt bortom Grönbrink (öfver jernvägen), erhöll smittoämnet antagligen från den Patient, som kort förut insjuknat, och som bodde i samma lägenhet. Någon annan beröring än den uti förstugan med folk från första sjukrummet hade ej förefarit.
En fästman [d.v.s. Olof Nilsson] till den injuknade (N:o 1) i lägenhet, som deltagit i vården af sin fästequinna, har sedermera aflidit på ett af stadens sjukhus – Han var visst annars från Brännkyrka.
Stockh. 3 oct 1882
O. M. Groth
Av husförhörslängden i Brännkyrka kyrkoarkiv framgår att Olof Nilsson avled den 22 september 1882.
