Emerentia Augusta Charlotta von Lantingshausens hus och gårdstomt låg öster om Karl XII:s Torg, mellan nuvarande Kungsträdgårdsgatan, Arsenalsgatan, Grevgränd och Södra Blasieholmskajen. Emerentia ärvde egendomen efter sina föräldrar. Husen finns inte kvar idag.
Med ritningen ”Plan och Facader till ombyggnad af Uthusen på Högvälborne Fröken Lantinghausens Egendom på Blasieholmen” ansöker Emerentias förmyndare om tillstånd att bygga om hennes egendom. Emerentia är då 25 år. Vid den här tiden räknades både gifta och ogifta kvinnor som omyndiga (med undantag för änkor).
Ritningen visar att byggnaderna gick utmed hela kvarteret. Den har godkänts genom dåvarande kungen, Karl XIV Johan, med påskriften ”Gillas Carl Johan”. I bygglovsansökan finns också flera skrivna handlingar, med ansökan från förmyndaren liksom utlåtanden från både stadsarkitekten Gjörwell och slottet.
Vad visar ritningen?
Ritningen avbildar planen och två fasader. Uthusen är rödmarkerade på planritningen. Den översta fasaden, ”Facade på Linien C.D”, ligger vänd mot kajen och motsvarar den högra kortsidan på planen. Huset innehåller stall för 12 hästar, selkammare och salubodar. ”Facade på Linien A.B” visar husen utmed Kungsträdgårdsgatan (då kallad Lilla Trädgårdsgatan). De innehåller salubodar, kol- och vedbodar samt rum för latriner och stallspridning (gödsel).
Den svartfyllda delen på ritningen är det äldre bostadshuset. Det hade 4 våningar mot Arsenalsgatan och en flygel i 2 våningar mot Grevgränd. Emerentia hade året tidigare, 1821, ansökt om bygglov för att reparera och bygga på flygeln mot gränden. Du hittar ritningen från 1821 under "Mer i Stockholmskällan".
Ännu äldre bygglovsritningar för tomten
Emerentias släkt hade ägt tomten i flera generationer. Hennes farmors pappa, Hans von Fersen ansökte om bygglov här redan 1733. Det finns också ritningar från tiden då fastigheten ägdes av hennes farföräldrar (Anna Sofia von Fersen, Jacob Albrecht von Lantingshausen) och föräldrar (Albrecht von Lantingshausen, Johanna von Stockenström).
