I ett bildreportage i Dagens Nyheter 1926 lyfts den okända skolan Slagsta fram som en mönsterskola och förebild. Slagsta skolhem var en internatskola för barn med psykiska funktionsnedsättningar, eller ”sinnesslöa” som de kallades på den här tiden.
Till Slagsta kom barn som inte klarade att gå i vanlig skola men som bedömdes kunna ta till sig undervisning, så kallade ”bildbara sinnesslöa”. Undervisningen bestod av mycket praktiskt arbete som t.ex. trädgårds- och jordbruksarbete, sömnad, vävning och snickeri. Syftet var att barnen skulle få ett yrke som de kunde utföra efter skoltiden.
Föreståndarinnan fröken Signe Lagerwall berättar i reportaget att stor vikt lades vid att försöka förstå barnen och att utgå från varje barns egna förutsättningar. Skolan, menade hon, ville också ge barnen så mycket frihet, ansvar och glädje som möjligt. Reportaget avslutas med orden:
”Jo, det måste besökaren medge. Det vilar inget sorgligt över Slagsta, [...] Nej, det sorgliga det finns i bakgrunden, det tränger sig fram vid föräldrarnas besök, det finns före Slagsta, och i många fall hotar det som ett skrämmande moln efter skoltidens slut. Men åren på Slagsta de äro nog ofta de soligaste och bästa i ett annars fattigt och tomt människoliv”
Regan.
Skolan låg vid Mälaren i Slagsta i Botkyrka och hade startats av Föreningen för sinnesslöa barns vård. Läs mer om Slagsta och föreningen via posterna under ”Mer i Stockholmskällan”.
