I början på 1800-talet kunde kvinnliga företagare (eller näringsidkare som det kallades då) ansöka om att få bli myndiga. Det normala för kvinnor var alltså att ha en manlig förmyndare: Fadern, maken eller någon bror.
Systrarna Lovisa Ulrica, Margaretha Sophia och Anna Elisabet drev tillsammans ett par plantager på Södermalm och ansökte 1809 om att bli myndigförklarade. Deras förmyndare halvbrodern Johan Djurberg samtycker och ansökan godkänns.
Det här är en afskrift av systrarnas myndighetsförklaring som bifogades i en supplik till Handelskollegium 1817.
Texten renskriven:
Kongl. Maijts
Utslag uppå Lovisa Ulrica Margaretha Sophia och Anna Elisabeth Djurbergs underdåniga ansökning att i Nåder warda myndige förklarade, hwartill ej mindre deras Förmyndare, halfbrodren Garfwaren Johan Djurberg och ende öfrige anhörige, sambrodren Garfwaren Gustaf Djurberg, än äfwen denne Stads Justitie Collegium, med anledning af Sökandernes kände hushållsagtighet och stadiga upförande, i underdåninghet samtyckt och tillstyrkt.
Gifwit Stockholms Slott den 13 april 1809.
Kongl, Maijt har i nåder låtit Sig föredragas denna underdåniga ansökning; och will till den samma nådigt bifall lemna; I följd hwaraf Sökanderne äga, att utan Förmyndares biträde, sig och sin egendom sjelfwe wårda och förestå, dock så, att i händelse något arf dem framdeles tillfalla skulle, laga Förmyndare, wid delningen deraf, till deras rätts bewekande, tillstädes wara bör, och att detta ej får göra någon rubbning uti hwad allmänna lagen om giftomanna rätt samt fast egendoms förpantning och försäljning stadgar och förmår. Det Wederbörande till underdånig efterfättelse länder.
Carl.
/C: Agardh
Den Carl som signerade myndighetsförklaringen var riksföreståndare vid tillfället. Ett par månader senare blev han Carl XIII.
