I september 1758 skrev skarprättare Christian Öhlstein en supplik till Handelskollegiet med förfrågan om ett pengalån. Under Handelskollegiets möte den 26 september togs frågan upp till behandling.
I protokollet här kan du se vilket svar Öhlstrin fick på sin förfrågan.
Protokollet renskrivet:
S.D. Föredrogs Skarprättaren Christian Öhlsteins skrifteligen gjorda ansökning, at som han uti Thet Ädle och högtärade Politie Collegio intet ännu skall hafwa ärhållit slut uppå then sökte tillökningen på the honom anslagne penningar till sina kreaturs uppehållande: och han medelst sitt folcks dödeliga frånfälle thetta år, och andras tillskaffande, wärkeligen skall lidit, samt födan med mera han nödwändigt skall behöfwa till uppehälle uppå lönen och emot ränta måtte bewiljas at lån af Ettusende daler KoppMnt.
Collegium tog then af Skarprättaren Öhlstein gjorde ansökning uti öfwerwägande, och i anseende till anmälte omständigheter fant för godt, at bewilja Skarprättaren Öhlstein et lån af njihundrade daler KoppMnt, emot ränta fem för hundrade om året, men med thet wilkor, at utaf hans qvartalites utfallande lön innehållos Twåhundrade daler KoppMnt, till thess at hufwudstolen med uplöpande ränta warder Staden till fullo betald. Och förthenskull förwistes till Stads Kammereraren högacktad Peter Corall, at uppå thet Öhlstein bewiljade lån 900 daler kopparmynt af [svårtytt ord] kjöpsmedlor, upsättja B:o assignation, hwilken han sedermera emot sitt qvitto har at utbekomma.
