Vid förhören efter mordet på riksmarskalk greve Axel von Fersen den 20 juni 1810 så var rätten intresserad av vad olika vittnen kom ihåg vad gällde utseende och klädsel på den eller de personer som deltog i lynchningen. Några vittnen ansåg rätten vara extra viktiga för den anklagade Otto Johan Tandefeldts del. Ett av dessa vittnen var schatullmakare Berg.
I förhörsprotokollet berättar Berg …
… Att efter en korrt stunds förlopp, wittnet åter blifvit warse Hans Excellence stående upprätt ibland hopen, varvid nu en lång och grof karl med brun tröja, hvilken wittnet nu vid påseende tyckte både i anseende till klädseln och wäxten vara mycket lik Matrosen Tandefeldt, men dock på sin Ed icke med wisshet detsamma påstå, gifwit Hans Excellence ett slag i nacken, hwaraf han fallit ini folkhopen som täht trängt sig omkring Hans Excellence, att wittnet icke kunnat se huru Hans Excellence widare misshandladt än at folket tycktes slita kläderna ifrån Hans Excellence samt ibland det samma spotta på den å marken liggande kroppen: Och sedan folksamlingen något åthskiljts hava wittnet framträngt sig och fått se Hans Excellence döda kropp liggandes utsträckt, nästan naken, allenast byxlinningen om kring lifvet; och härwidh wittnet äfwen förmärkt at en karl, klädd i borgerskapets Militär Uniforms Surtout haft Hans Excellences gulduhr i handen … Att wittnet härunder äfwen blifvit warse en lång karl med grå surtout, men var wittnet till wäxt eller utseende, i anseende vartil att han wänt ryggen åt, wittnet inte widare kunde beskrifva, uppstiga på Hans Excellenses kropp och trampat densamma å bröstet …
Berg blev då så upprörd att han gick därifrån.
Schatull är en ask eller ett skrin
Surtout är en sorts rock.
