Tuberkulos, eller tbc, är en infektionssjukdom som främst påverkar lungorna, men även kan sätta sig i andra delar av kroppen, som t.ex. i skelettet eller i huden. Fram tills in på 1940-talet var tbc en vanligt förekommande sjukdom i Sverige, och innan det fanns antibiotika, en dödlig sådan.
1906 beslutade Stadsfullmäktige, de styrande i Stockholms stad, att hälsovårdsnämnden skulle starta en upplysnings- och understödsbyrå för tbc-sjuka. Fram till 1932 fanns det flera tuberkulosbyråer runt om i staden. Dessa slogs samman till en enhet 1932. I dokumentet kan du läsa om den nya tuberkulosbyråns uppdrag, alltså vad de skulle arbeta med. Beslutet är taget i stadsfullmäktige och fastställt av hälsovårdsnämnden.
Här står bland annat att tbc-byråns uppdrag var att sprida information till allmänheten och att de skulle hjälpa sjuka och fattiga med understöd och vård. Understödet kunde vara allt från hjälp till mediciner till andra sjukvårdsartiklar som en kunde behöva då man vårdades i hemmet. Tbc-byrån skulle också se till att barn som riskerade att smittas skulle "på lämpligt sätt omhändertagas".
På tbc-byrån fanns även en läkarmottagning, där personer undersöktes och fick hjälp till nödvändig behandling, om det så var i hemmet, på ett sjukhus eller konvalescenthem.
1946 ändrades tuberkulosbyråns namn till Stockholms stads centraldispensär. Centraldispensärens verksamhet upphörde 1988.
