Natten till söndag handlar om en änka vars dotter och svärson vill omyndigförklara henne. Anledningen är att de tycker att hon roar sig med olika män och slösar bort arvet efter den bortgångne fadern. Änkan åker från den lilla hemstaden till Stockholm för att kämpa mot omyndigförklaringen. Hon hyr en liten lägenhet på Södermalm och förundras över den vackra utsikten, för övrigt en utsikt som författaren Elin Wägner själv hade när hon skrev romanen.
Elin Wägner fick inspiration från ett verkligt rättsfall och boken fick relativt goda recensioner när den kom ut 1926. Detta trots att innehållet var en aning kontroversiellt i ett Sverige där gifta kvinnor bara varit myndiga ett fåtal år. 182 sidor.
När jag kom in denna söndagsmorgon i det stora rummet utåt Riddarfjärden, möttes jag av en så underbar syn, att hjärtat, som jag alltså ännu hade kvar, sprang i mitt bröst. Natten lyfte för förspelet till dagen, men i gatorna, som gå ner mot fjärden, låg ännu mörkret kvar. Endast fasadernas ytor voro belysta av morgonljuset. Över allt detta, som folk påstår vara Kungsholmen, låg ett rosenkantat silverdis. Det var en overklig värld, en syn, en fantasi, illustration till en saga.
