På bilden syns den stenlagda gränden som löpte ner mot Saltsjön. I mitten av gränden fanns en ränna som ledde bort regnvatten. På ömse sidor om gränden fanns en tät bebyggelse som rivits och bränts. I bakgrunden syns grundmuren till en källare som antagligen byggdes 1599.
Platsen vi idag kallar Slussen har en lång historia.
Slussen förbinder Åsön, det medeltida namnet på Södermalm, med Gamla stan där Stockholm växte fram under 1200-talet. Hit har man under hundratals år färdats med häst, båt och släde.
Innan den första slussen byggdes drogs båtar uppströms in i Mälaren. Det var ett hårt och farligt arbete. De större fartygen, koggarna, ankrade vid Kogghamn (nuvarande Skeppsbron).
Slussen har fått sitt namn efter den lyft- och sänkanordning för fartyg mellan Mälaren och Östersjön som funnits sedan 1600-talet. Den nuvarande slussen är den fjärde i ordningen.
Sedan 2013 har arkeologer grävt vid Slussen på grund av omfattande ombyggnationer av platsen. Syftet med utgrävningarna är att ta reda på när bebyggelsen i denna del av Södermalm etablerades och vilken typ av bebyggelse och verksamhet som fanns på platsen. Under utgrävningarna har flera tomter från olika tidsperioder grävts fram och man vill i och med detta försöka fastställa invånarnas sociala status.
