Vid första anblicken tror man att det här är en fotobok. Och fotona är verkligen många och spännande, men boken är mer än så. Den är också en berättelse om författarens mor Inez Bergman och om levnadsförhållandena i Stockholm på 1930-talet och framåt. Boken tar sin början när Inez flyttar till huvudstaden 1934. Hon är då 17 år och föräldralös och livet i Stockholm blir tufft. Det råder ekonomisk depression och arbetslösheten är hög och bostadsbristen enorm. Hon får tjänst som hushållerska hos en kvinna på Upplandsgatan. Men det blir inte riktigt som hon tänkt sig:

Det var en chock att komma till stadsvåningen. Där fanns vägglöss och ohyra, och en obeskrivlig avsaknad av renlighet! Syskonen hade kommit från Småland under första världskriget och gjort sig pengar på svartabörshandel. Stora pengar hade de gjort under nödåren då folk hungrade och svalt. Det var mycket som gick att sälja svart i en stad på randen till revolution. I slutet av kriget, under ”hungervåren” 1917, Hade de lyckats komma över ett antal hyreshus i Stockholms innerstad. Delvis genom att utnyttja situationen och skrämma de tidigare ägarna med risken för revolution. Då fick de husen billigt.

Det finns ofta flera foton på varje uppslag i boken och via dem går det att följa byggnadsutvecklingen i staden. Många av bilderna är privata och några är tagna av Inez Bergman. 189 sidor.