Text
Författare: Bergman, Signe (1869-1960). Stockholms stadsarkiv

Rösträttskvinna nekar stödja upprop för yttrandefriheten 1908

Signe Bergman var en av de ledande kvinnorna inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Här svarar hon på Anna Lindhagens och Radikala klubbens förfrågan om att stödja ett upprop i protest mot åtalet av Knut Wicksell som skämtat om den kristna föreställningen om att Maria var oskuld när hon födde Jesus, samt åtalet av Birger Svahn som spritt en antimilitaristisk skrift.

Uppropet kan ni läsa här.

Signe Bergman svarade alltså nej på Lindhagens förfrågan. I hennes brev kan du läsa hur hon motiverar sitt svar:

30 nov. 1908.

Kära Anna,
Jag är gränslöst ledsen att jag genom min framskjutna ställning inom vår rösträttsrörelse anser mig ur stånd att offentligt uttala mig i dagens brännande frågor i allmänhet & nu i denna speciella fråga i synnerhet. Om man vill uträtta något för rösträtten, måste man även göra detta offer. För mig finns det icke någon annan fråga, förr än rösträttsfrågan blir löst, den går före tryckfrihets- & yttrandefrågorna, före frågan om dödsstraffs tillämpning i vissa fall, före alla andra de frågor, som söndra vårt samhälle & delar vårt folk i två hälfter. Nog vet du, på vilken sida jag står, men jag kan icke taga på mig ansvaret inför de många tusende kvinnor i hela landet, som stå på den andra, att låta dem representeras av en person, som i deras ögon vore nästan samhällsfrarlig, Jag känner rösträttsföreningarnas sammansättning kanske bättre än någon, & så länge vi hålla på sammanhållningen & neutraliteten få också de enskilda medlemmarna & framför allt de som äro med om ledningen finna sig att i vissa fall se sin personliga frihet kringskuren. Den som icke av samvets- eller andra betänkligheter kan göra detta offer, bör icke heller kunna ta på sig det ansvar, som följa med en plats, på vilken hela landet har sina blickar riktade. Vi leva i ytterst kritiska tider & rösträttsfrågan anfalls från alla sidor, & de som skola bära upp rörelsen nu en mer än någonsin förut svår ställning. Personliga angrepp hagla – det gäller att icke särskilt inbjuda till angrepp. Jag vet, att det är just i detta som dina & mina åsikter skilja sig, men du skall säkert förstå varför jag icke kunde tala för din kandidatur i torsdags, nu om du kanske icke förstod det den gången. Jag beklagar vår rörelse, att vi på detta sätt skola gå miste om en av våra allra bästa krafter. Men det syns ju lätt för den som haft tillfälle följa saker, att det är i radikala klubbens tjänst som du numera lägger ditt mesta arbete & din största entusiasm. – Om du anser, att jag genom att icke vilja offentligt uttala mig i radikala frågor ha förverkat min plats i radikala klubben, är jag villig att utträda ur den – fastän jag måste medge, att det vore med saknad, då samvaron med radikalt folk för mig just är livets salt. Vad jag gör privat i den vägen kan icke skada rösträttsfrågan. Din Signe.

1908 bodde Signe Bergman på Arsenalsgatan 10 i fastigheten Näckström 17.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad