I juli 1900 döms Karl Albert Broling till 1 år och 6 månaders fängelse för femte resan stöld. Det är förmodligen under den fängelsevistelsen han på uppmaning av fängelseprästen sätter sig ner och försöker dra sig till minnes alla sina stölder. Här är Brolings bekännelse renskriven:
Till Detekifven
Karl Albert Broling är mitt namn straffad 5 gånger för stöld men icke för thy har jag ännu en mängd af stölder att bekänna som skulle ha varit bekända långt för detta men som nu till följd såväl af Pastorns uppmaning som af mitt eget samvetes förebråelser må komma till Polisens kännedom.
Jag började med småstölder i butiker här och hvar, i lumpbodar klädstånd och dylika ställen och erinrar mig från våren 1888 följande stölder. I Kihlbergs bokhandel några böcker af mindre värde. I lumpbod på Glasbruksgatan 1 par skor. I en annan ett vattpass samt andra småsaker. I Södermans klädstånd samma år på sommaren 1 par byxor till mindre värde. I lumboden på Lutternsgatan ett par skor till 8 eller 10 kronors värde. I Björnboms mösshandel några mössor. I en annan dylik 1 mössa till 4-5 kronors värde. I en urmakarbutik på Hornsgatan 1 klockkedja till 2 kronors värde. På Göthgatan 1 par stöflar 1891 om hösten. På Kocksgatan 1 öfverrock vid samma tid, vid begge tillfällena i klädstånd. 1 Borste i en tambur på Svartmangatan. 1 kam på ett annat ställe. 1 parti limpor från en Bagarvagn vid ett tillfälle. 1 parti köttvaror från en slagtarvagn vid ett annat tillfälle. Från en bryggarvagn åtskilliga halfvor öl vid ett tillfälle. 1 snusdosa från en arbetskarl i staden. 50 öre från 2 olika personer, också på olika platser, samt genom bedrägeri 1 krona från en person, och några öre från en annan. En gång vexlade jag bort en bleckbit för 50 öre, på ett magasin. 1 par skridskor i en trappa på Repslagaregatan på Söder, dito 1 par ner vid Hammarby sjö vid ett annat tillfälle. 1 kappsäck i lumpboden på Baggensgatan 1900 om våren, 50 åre på Willborgs Kafé på Bondegatan 1888. 25 öre på ett magasin på Österlånggatan. 1 Bränvinsflaska på Krogen i stadsgården 1888. En dito på Sankt Paulsgatan 1895 samt 1900 En dito på Österlånggatan. En annan dylik flaska togs från en skeppare vid Sjöbergs plan en gång 1888 samt äfven något penningar. 1 öfverrock af mindre värde i ett hus någonstädes på norr 1900 om våren samt för många år sedan 1 borste på ett ställe i mellersta Sverige, en knif på ett ställe, 1 halsduk på ett annat ställe. 1888 om våren slog jag sönder brädstaketet vid Tippen ut på Söder till bränsle, alla ansra småstölder bedrägerier och knuffar som här icke kunna specificeras. På Ohlsons magasin i 135 Brännkyrkogatan. På Wilborgs Kafe och på hundrade andra platser har jag stulit och knuffat bakelsemadamer på bakelser och karameller och en gång köpte jag en limpa för en falsk 25-öring om jag minnes rätt. Skulle jag ha glömt något af mindre värde så må det förlåtas mig men jag kan sannerligen inte minnas mer.
Detta är upptecknat för att sopa rent hus och för att sedan begynna ett annat lif. Jag hoppas att jag börjat i rätta ändan och sen kan man inte göra mer.
Till större värde erinrar jag mig följande stölder. Ett par nya tungstöflar från en landtbo om hösten 1888 vid Mälartorget. En klocka i klädståndet på Folkungagatan 1888 om våren samt på samma ställe 1891 om hösten ett parti kläder till temligen högt värde, från en arbetskarl 10 kronor i Trångsund samma år, från en annan 10 kr på Österlånggatan 1896 om vintern. Från en ringkastning på Djurgården 10 kr 1888 om sommaren samt från en resande från Arboga 10 kr samma sommar. Från en arbetare på Glasbruksgatan 4-5 kronor. 1 kälke på Brännkyrkogatan 1897 om vintern. 1 bicykel till mellan 2 och 300 kronors värde 1900 om våren hvilken lämnades åt sitt öde på ångaren Baltzar von Platen. 1 kappa i okändt hus i Maria, 1 dito i stadsgården samma år 1900. Ett par fina byxor på Kocksgatan 1900, om våren samma tid 1 öfverrock samt en kavaj från en Bageriarbetare på Bondegatan. 1 Regnkappa i okändt hus i Maria 1895 om hösten samt vid samma tid 1 fickur på ett hotell vid Nygatan. 1900 om sommaren var jag delaktig i en stöld vid Nacka värdshus, deraf mitt sällskap tillegnade sig ett paket med inneliggande 2 par strumpor samt 1 snygg klädning blå tillfärgen, strumporna behöll kamraten och klädningen kastade jag in i en buske ner vid sjöstranden. 1 kikare och en mössa på Sjömanshemmet 1897 om våren. På samma ställer 1 överrock samt 1 kavaj mm. 1900 om våren. Tvänne kistor på skilda håll ner i Katarina 1882 vid Jultiden, hvilka togs nattetid i bebott hus. I en Lumpbod 1888 om sommaren på Klara norra gata flera silfverur. I ett nybygge på Östermalm flera dubbelstora rutor. 1888. Från en resande från Kungsör 1900 om våren 10 kr samt 1 par skor i Tantolunden På Göteborgs Sjömanshem 1 öfverrock samt 1 kavaj från Waktmästaren, 1895 om hösten, samt på en vind några skjortor. I samma stad en rock 1886 om sommaren, och i Jönköping ett fickur af silfver från ett logis derstädes 1885 om hösten. Från en arbetare i Gåsgränd på kabinettet 1 portmonä med 22-23 kr samt några nycklar. 1900 om vintren. Slutligen så härifrån ett par mindre stölder som jag erinrar mig. 25 öre från en arbetare på Glasbruksgatan 1888 om våren, samt 1 gammal rock i ett hus i trakten af Malmtorgsgatan 1897 om våren, samt 1 gammal rock i ett hus i trakten af Malmtorgsgatan 1897 om våren samt 1 paraply i okändt hus i Maria samma vår.
Af fickstölder erinrar jag mig följande På Jernvägsbron 1897 om våren 1 Portmonä med 33 kronor från en sofvande Tulltjensteman. Från en arbetare under samma bro 5 kr första maj på natten 1897. Från en korgmakare ute på Djurgården 3-4 kr 1900 om sommaren. Från en arbetare i Zinkensdam 1 portmonä med endast några öre uti 1888 om sommaren. Från en arbetare på Prestgatan 1 silfverur 1900 om våren Från en annan i Kolmätargränd 1 fickur 1888 om våren. Från en sofvande i Kungsträdgården 1 portmonä med mindre summa i 1888 om hösten. Från en sofvande på Katrina Kyrkogård 1 fickur 1888 om sommaren.
På Danviksgatan 1892 om Julen 1 mössa samt 12 kronor mm. som togs med rån från en arbetare vid Finnboda vid namn Jakobsson.
Slutligen komma inbrottsstölder som egentligen har varit min specialite under den tid då jag var som bäst i farten. Bland dessa erinra jag mig följande. I huset 76 på Brännkyrkagatan 1 silfverur samt 1 sjal 1889 om vintren. Nr 35 Hornsgatan flera silfverur deribland ett särdeles fint ur, samt 1 par byxor med isittande kalsonger. I okändt hus i Maria 1889 om vintren flera silfverur samt 1 öfverrock 1 kavaj samt 4 kronor. I okändt hus på Skaraborgsgatan från några flickor 10 kr samt 1 guldmedaljong, armband af äkta eller oäkta guld samt en särdles fin och dyrbar guldkedja. Jag kan inte värdera sakerna, men sjelf fick jag 15 kronor af den som hade affären i kommission och som han var en person af Polisens bästa kunder så kan jag anta att han fick väl minst dubbelt så mycket. När jag sen beräknar Judens eller tjufköparens provision så får jag väl anslå skadan till minst 100 kronor. I okändt hus i Maria kläder och skodon af betydligt värde 1889 om vintren. I okändt hus på Norrlandsgatan kläder till minst 100 kronors värde samt ett par veckade ridstöflar. I Snickarbacken 1888om hösten kläder till 30-40 ja kanske 60 kronors värde. I okändt hus på Grefturegatan i närheten af riddargatan flera fickur af silfver m. m. 1888 om vintren. På Riddargatan i backen, 1 guldförgylldt fickur samt 1 par damskor, cigarrer m. m. 1888 om vintren. På Lutternsgatan i okändt hus 1 öfverrock samt 1 kostym och 1 halsduk 1889 om vintern. På ett annat ställer på Norr i ett okändt hus 13 kronor i pengar 1889 om vintren. På Döbelnsgatan i okändt hus kläder och skodon till mindre värde. På Brunnsgatan i okändt hus likaledes kläder till mindre värde På Regeringsgatan i okändt hus i slutet af gatan kläder till mindre värde allt under vintern 88-89. På Smålandsgatan i okändt hus 1 portmonä samt om jag minnes rätt 1 fickur af silfver, 1889 om vintren. Samma tid 23-24 kr samt 1 brosch i okändt hus på Drottninggatan. På Norrlandsgatan tror jag det var eller på Norrmalmsgatan 1 fickur af silfver samt teskeder af silfver. På Kungsholmen i trakten af Kyrkan kläder af mindre värde samt bland annat en försilfrad snusdosa 1 käpp mm. 1889 om vintren. På Gamla Prestgårdsgatan 1 par skor i okändt hus 1888 om vintren. På Glasbruksgatan i trapporna till Mosebacke vid 2 tillfällen kläder och skodon till mindre värde 1888 om hösten. På Malmskilnadsgatan 1889 i okändt hus några kronor samt 1 par skor På Gottlandsgatan 1890 om vintren flera fickur af silfver med kedja samt knifvar skedar och slefvar af silfver till omkring 200 kronors värde. Samma vinter på Tavastgatan tror jag det var 1 guldur med hårkedja, samt 1 kappa och 1 täcke, (kappan och täcket tog min kamrat) m.m. Slutligen må här nämnas att man vid inbrott stulit en massa nycklar här och hvar i tamburer och förstugor för att så medelst bereda sig inträde. Jag kan inte påminnan mig mera än hvad som blifvit antecknat men vill upplysa om att det inte är allt på långt när ty under så många år har en del fallit ur minnet.
vördnadsfullt
Karl Albert Broling
På ett bredvidliggande papper förklarar Broling varför han försökt erinra sig alla sina stölder:
Till Stadsfiskalen
Det har förvånat mig att en person som jag som inte är någon vän hvarken af bränvin eller andra starkvaror, och ännu mindre af dåliga kvinnor. Det har förvånat mig säger jag, att en sådan person likväl gång efter annan gör återfall i eländet och komma tillbaka i fängelset. Det har förvånat mig så mycket mer som jag under en lång följd af år med synnerlig tillgifvenhet varit fästad vid personer som stå alldeles utan Polisens uppsigt och dessutom varit en flitig besökare på Frälsningsarmen och andra platser der Guds barn förena sig i bön och sång. Sjelf har jag och under kval även brukat bedja till Gud och läsa min Bibel, allt på en förhoppning att omsider bli vunnen för det goda här i lifvet, men med allt mitt bedjande, med allt mitt ropande till Gud, så sitter jag likväl här en eländig usling i mellan fyra väggar igen och sörger öfver mitt elände. Tänk om menniskor visste hur man sörger öfver sitt tillstånd: Jag undrar om de då skulle se saken från samma synpunkt som de vanligen göra? Jag tror det ej, men man kan inte begära att de skola ha annat än som ligger närmast till hands. Hvad som nu föranledt mitt häktande är emellertid en sak som jag är oskyldig till: och det är detta som alra mest ha förundrat mig att Gud som vet att jag är oskyldig likväl har tillåtit att jag blifvit häktad och bortdömd. Detta har kommit mig att lite närmare granska mitt föregående lif och har jag i en massa obekända stölder trott mig finna orsaken till de många återfal som man gjordt. Presten har och antytt att det är just dessa som står som en mur mellan Gud och mig och som hindrar mig från att komma till någon sann frid. Nu har jag här på sätt som Guds ord föreskrifver, och med en noggranhet som jag knappast hade tilltrott mig, sökt att sopa rent hus, och så hoppas jag att jag ar gjordt hvad jag som hvar och en bör göra allfvarligt åstunda att bli en bättre menniska. Att detta är min önskan derom kunna många bära vittnesbörd som känna mig från en bättre sida än Polisen gör. Jag har inte mycket som talar till min fördel men vet med visshet att Gud som rättvisans högste målsman skall inte lemna mig i sticket, utan att ha bevisat min oskuld. I förhoppning att Gud skall hjelpa mig att bli en ny skapelse, som till hans ära och menniskans glädje går min väg med heder genom lifvet, har nu sagdt farväl åt det gamla syndalifvet, och har trott mig göra början till ett bättre lif med en fullständig bekännelse af mina stölder i smått som stort. Att den bekännelsen inte är af något värde för Polisen det förstår jag mycket väl men jag har gjordt min pligt, och jag kan inte med bästa vilja påminna mig en stöld till. Jag har under flera veckor hållit på och adderat ihop den här summan och nu har jag som sagdt inte mer att skrifva dit.
Wördnadsfullt
Karl Albert Broling
