Trångboddheten i Stockholm under 1800-talet och 1900-talets början var ett stort problem. I takt med att industrier byggdes ut i staden kom fler och fler människor till Stockholm för att söka arbete.
Den här rapporten till Stockholms allmänna sundhetsnämnd beskriver en typisk bostadssituation i de lägre klasserna i 1860-talets Stockholm. Från myndigheternas sida kan man redan på 1860-talet se en ambition att förbättra bostadsförhållandena men egentligen var det först på 1930- och 40-talen som situationen började förbättras på allvar.
Eftersom polisen Wahlquist har rapporterat att en skräddargesäll på Västerlånggatan 74 har åtta inneboende och en änka på samma adress hyr ut ett vindskontor som bostad åt en arbetskarl och hans familj gör allmänna sundhetsnämndens inspektör ett besök på platsen.
Han rapporterar att rummen i trerummaren är av vanlig storlek och i dåligt skick. Inspektören bedömer att trerummaren inte har plats för fler än skräddargesällen Tillbergs egen familj (hur många som ingår i den familjen framgår inte).
Vad gäller änkan nekar hon till att hon har hyrt ut rum på vinden och det finns inte säkra uppgifter. Så inspektören föreslår att sundhetsnämnden nöjer sig med att förklara att vindskontor inte är lämpliga som bostäder.
Texten renskriven:
Till Sundhets-Nämnden
Med anledning af den rapport Poliskommissarien Wahlquist til Öfver Ståthållare Embetet ingifvit, om att Skräddare Gesällen Tillgren i huset No 74 Westerlånggatan i 3 af honom förhyrda rum har inneboende 8 poersoner, samt att Enkan Garty (?svårtytt) uthyrer ett å vinden beläget kontor till arbetskarlen Svensson med familj har jag besökt samma hus och dervid funnit att de af Tillgren förhyrda rummen är af vanlig storlek och illa underhållna.
Enkan Garty förnekar att hon uthyrt något å vinden beläget kontor till bostad åt arbetskarlen Svensson.
Hvad angår uthyrningen af Skräddare Gesällen Tillgren, är utrymmet i de 3 rummen för inskränkt för Tillgrens familj och dertill 8 personer och bör sålunda icke medgifvas åt flere utom familjen.
Hvad anmärkningen mot Enkan Garty angår så, då hon förnekar sig hafva uthyrt något vindskontor till bostad och någon bestämd upplysning vid besigtningen icke kunde fås, får jag föreslå, att Sundhets-Nämnden förklarar ett vindskontor vara en olämplig bostad och sålunda icke bör för sådant ändamål uthyras.
Stockholm den
Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd
Stockholms Allmänna Sundhetskommitté (senare Allmänna Sundhetsnämnden) var tänkt som en tillfällig lösning för hantera koleraepidemin 1831. Med tiden började nämnden hantera även andra hygien och hälsofrågor. I samband med inrättandet av kommunfullmälktige 1864 lagstiftades det om permanenta sundhetsnämnder i städerna. 1874 utkom en hälsovårdsstadga för riket och från 1878 gällde stadgan även för Stockholm. Sundhetsnämnden ombildades då till Hälsovårdsnämnden.
År 1906 inrättades en särskild bostadsinspektion som en underavdelning till Hälsovårdsnämnden. Bostadsinspektionens uppgift var att inspektera bostäder, både på eget initiativ och för att utreda klagomål från grannar, hyresgäster och hyresvärdar.
Läs mer om bostadssituationen i Stockholm i artikeln Kåkstäder, nödbostäder och barnrikehus i temat Ofärd och Välfärd - stockholms sociala historia
